Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
En fjällräv framifrån stirrar in i kameran i de jämtländska Helagsfjällen.
1 av 2
En av Helagsrävarna sommaren 2017. Foto: Petter Hällberg/Svenska fjällrävsprojektet
Porträtt på Malin Hasselgren, forskare på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
2 av 2
Malin Hasselgren började studera fjällrävar som mastersstudent och fortsätter nu som doktorand. Foto: Sara Sällström/Sveriges Radio
Djur och natur
Lyckad invandring när norska fjällrävar parade sig vid Helags
2:22 min

Dubbelt så många fjällrävsungar överlevde när hanar från Norge parade sig med honor vid Helags, visar ny forskning.

Det är viktigt att grupper av fjällrävar som lever isolerat ibland får påfyllning av rävar som kommer från andra ställen, visar forskningen vid Stockholms universitet.

Vi hör ju ofta om hur inavlad den svenska vargstammen är, men inavel är ett problem som också finns hos det betydligt mindre hunddjuret fjällräven.

Nu har forskare från Stockholms universitet kunnat visa hur viktigt det är även för fjällrävar att det då och då kommer in rävar utifrån med nya genetiska anlag, rapporterar Vetenskapsradion.

Malin Hasselgren är doktorand på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon berättar att allt började hos en liten grupp med vita fjällrävar i de jämtländska Helagsfjällen år 2010.

– År 2010 upptäckte en naturbevakare den första kullen med blå valpar i, och förstod att det måste ha kommit in nya individer i den här isolerade populationen.

Fjällräven finns i två färgvarianter. En med vit vinterpäls och en som är mer blå.

Två vita rävar kan inte få blå ungar tillsammans. Det som hade hänt var alltså att tre utplanterade hannar från en norsk avelsstation för fjällräv hade vandrat över till Sverige och bildat nya familjer med de vita rävarna i Helagsfjällen.

Efter att ha studerat djuren noga kan biologerna nu konstatera att de nya genetiska anlagen som rävarna från Norge tog med sig fick stor effekt på den första generationens avkommor.

– Vi ser nästan dubbelt så hög överlevnad hos immigranternas avkommor jämfört med de inavlade, säger Malin Hasselgren.

Orsakerna bakom den ökade överlevnaden ska nu undersökas med nya genetiska studier.

Det kan handla om att skadliga gener, som ökar sårbarheten för sjukdomar och parasiter, inte får lika stor genomslagskraft när inaveln är lägre och den genetiska variationen större.

Vi har talat länge om hur viktiga enstaka invandrare kan vara för en inavlad grupp med djur. Det gäller till exempel i den skandinaviska vargstammen.

Men det är först på senare tid som den genetiska analystekniken blivit så bra att forskarna nu kan undersöka det här i praktiken, säger Malin Hasselgren.

– Rent empiriskt är det faktiskt relativt nytt.

Referens: Malin Hasselgren et al. Genetic rescue in an inbred Arctic fox (Vulpes lagopus) population. Proceedings of the Royal Society B 28 mars 2018. DOI: 10.1098/rspb.2017.2814

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".