Lyssnare om programmet " Du är för liten, men det får gå för den här gången"

Imponerad och skrämd
Hörde just programmet Muna. Har en egen 11-årig dotter och vet nåt om hur duktiga de kan, och kanske framför allt vill, vara. Vad imponerad jag blir! Och skrämd över hur utsatt hon och hennes mamma är. Det är klart att ansvaret i första hand måste ligga hos samhällets representanter, offentliga och kommersiella. Tack för att ni gav mig möjighet att känna hur det är, inte bara "veta".

Pär Lindberg

Barn ska inte tolka åt sina föräldrar - då förlorar föräldrarna sin auktoritet
Hej! Tack för bra program! Jag lyssnade också igår på Tendens om en svensk man som hade stora problem med läsning och skrivning. Jag tänkte då på alla som är analfabeter. Hur de upplever att leva i Sverige där att läsa och skriva är ett måste. Hur påverkar det självförtroendet? Hur är det att komma till skolan på ditt barns utvecklingssamtal. Hur är det att inte kunna skriva ditt namn under de blanketter som läggs framför dig och än mindre fylla i dem, inte ens med tolkhjälp. Hur påverkas svenskinlärningen om du är analfabet? Finns särskild svenskinlärning för analfabeter i särskilda grupper?

Jag arbetar i en förberedelseklass. Vi använder alltid tolk vid utvecklingssamtal och föräldramöten om föräldern inte kan svenska. Även om t ex pappan kan svenska men inte mamman har vi tolk för att det ska bli just tolkat.

Barn ska inte tolka åt sina föräldrar. Dels är de inte utbildade tolkar, dels blir rollerna i familjen ombytta.

Det känns oerhört viktigt att ha en auktoriserad tolk för att veta att det jag säger får samma innehåll på mottagarens språk.

Flyktingar som kommer hit har varit Någon i sitt hemland. I Sverige kan de få identiteten flykting. De får inget arbete, barnen lär sig svenska snabbare. En del vuxna är analfabeter pga situationen i ursprungslandet. Deras barn lär sig läsa och skriva. Det finns då en stor risk att föräldrarna förlorar sin auktoritet. Att använda barnet som tolk gör barnet mer kompetent än föräldern. Än värre om barnet också skriver och läser åt sina föräldrar.

Samtal via vuxna ska ske mellan vuxna - inte gå via barnet. När föräldrar gör spontana besök och tolk saknas är det bättre att försöka föra samtal med teckenspråk eller bestämma tid för möte med tolk.

Med vänlig hälsning

Märta Råberg
Specialpedagog

Skäms, välfärdssverige!
Hej, vilken verklighet vissa barn lever i. Att det är så olika villkor fast vi bor i samma land. Och mamman som aldrig hade pratat med en svensk. Nej skäms, välfärds-sverige!

Anna

Svensk forskning saknas
Hej! Tack för ett jätteviktigt och intressant program.

Jag jobbar som doktorand och lärare i kontakttolkning vi universitetet i Bergen. Vi talar mycket med studenterna om hur viktigt det är att det finns tolkar och att inte barn tolkar åt sina föräldrar. Tyvärr predikar jag för redan övertygade, det är ju inte mina studenter som behöver veta det utan socialtjänsten, läkare, vården generellt osv. osv.

Det finns knappt någon forskning om detta men en forskare i USA Claudia Angelelli har gjort en stor undersökning om barn som tolkar åt sina föräldrar. Men hennes perspektiv är framför allt att synliggöra hur otroligt kompetenta dessa barn är. I USA (och kanske inte bara där) ses ju ofta tvåspråkiga barn som ett problem och en belastning istället för en resurs. Claudias kapitel är skrivet med två andra forskare och heter såhär: Valdés, G., Cristina Chavez, C., and Angelelli, C., (2000) Bilingualism from Another Perspective: The Case of Young Interpreters from Immigrant Communities. In: Roca, A (ed). Research on Spanish in the United States: Linguistic Issues and Challenges, Somervill, MA: Cascadilla Press, 42-81.

En av de andra författarna till den artikeln Guadalupe Valdés har också skrivit den här boken: (2003) Expanding Definitions of Giftedness: The Case of Young Interpreters from Immigrant Communities.

Tyvärr finns det ingen svensk forskning om det hela, men det är ett väldigt viktigt område. Principen är ju, precis som det sägs i programmet att barn inte ska tolka, detta för att skydda barnet både ur ansvarssynpunkt och för att inte förändra balansen i familjen. Men precis som ni visade i programmet så finns det ju en enorm gråzon. Vad gör man när någon ringer på dörren eller om man måste boka tid hos läkaren...

Tack än en gång och jag är hemskt glad att ni säger att ni ska återkomma till ämnet. Själv kommer jag absolut att använda reportaget i min undervisning.

Vänliga hälsningar,

Elisabet Tiselius

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista