Matilda Svensson och David Röhr fick bägge mediciner mot sin depression.

Deprimerade barn med medicin som botemedel

Fredag 23/7 kl 11.03, repris 25/7 18.00

När David Röhr gick i högstadiet fick han veta att hans pappa var döende i cancer. Han isolerade sig fullständigt, struntade i skolan och stängde in sig på sitt rum i månader. När sen hans pappa dog rasade allt och David gled in i en djup depression. Den hjälp han fick var antidepressiva medel.

När man får ett recept så räcker ju det i ett halvår. Så jag åt min medicin, men mådde inte bättre, berättar han.

Aldrig förr har så många barn och ungdomar varit så deprimerade. Och aldrig förr har så många ätit så mycket antidepressiva medel, enligt siffror från Socialstyrelsen. Idag äter runt 10 000 unga medicin mot depression varje dag. Det är en tredubbling på bara de senaste fem åren.

Och just medicinering verkar vara en behandlingsmetod i tiden. Läkare och psykologer säger sig vara försiktiga i utskrivningarna, men påpekar samtidigt att dagens mediciner är så pass effektiva att det inte gå att kringgå dem. Men alla är eniga om att mediciner ALLTID ska kombineras med terapi.

Men så fungerar det inte alltid i verkligheten. För David blev det ingen terapi, bara medicin. Inte förrän han blev vuxen blev han föreslagen terapi som alternativ. Och för Matilda Svensson fanns terapin där tills hon flyttade. Då försvann all hjälp från BUP, Barn- och ungdomspsyk, och hon hade bara medicinerna.

Jag upplevde det som att de bara släppte mig. Jag vet att jag kan vara dålig på att ta tag i saker, men när man mår dåligt så kan man inte ta tag i sånt själv.

Det här är första programmet av två om hur det är att vara ung och deprimerad. Nä sta vecka behandlas terapi som behandlingsmetod.

Redaktör: Andreas Viklund

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista