Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012. För den som vill veta. Varje torsdag svarar kunskapspanelen från Göteborgs universitet på...

Chattpremiär: Sten Ljungström om fysik

Moderator: Nu öppnar chatten med Sten Ljungström. Välkommen att ställa din fråga, tänk på att formulera dig kort!
Eva Andersson: Har funderat på en sak med vår atmosfär. Den innehåller mestadels kväve, en del syre och lite vattenånga plus lite till. Vad kommer det sig att syret t ex inte blandar sig med kvävet eller ännu värre att vattnet och kvävet blir till syra?
Sten Ljungström: Kvävemolekylen består av två kväveatomer som är hårt bundna till varandra, kanske den hårdaste bindningen vi har. För att kvävet skall kunna reagera med något annat måste denna bindning knäckas och då krävs det hög energi. Vid förbränning är temperaturen så hög att den knäcks, t ex i bilmotorn då en kväveatom reagerar med syre och bildar det försurande kväveoxiderna. Hemsk tanke du har att kväve skulle kunna reagera med vatten och ge salpetersyra. Vilket otäckt vapen att konstruera en katalysator som sätter igång denna reaktion.
Peter Haglund: Rum-Tid: Är det relevant att prata om sekunder efter Big-Bang med tanke på den enorma gravitation som rådde och rummets begränsade utsträckning?
Sten Ljungström: Man talar om en fasförändring vid universums bildande efter 10 upphöjt till minus 43 sekunder alltså hur kort tid som helst. Så en sekund är närmast en oändlig tid i sammanhanget!
Peter Haglund: Jordens ålder: Hur kan man använda radioaktivt sönderfall i berggrunden för att åldersbestämma planeten?
Sten Ljungström: Vad vi vet nu är att all materia är uppbyggd av tolv mateiepartiklar, sex sk karkar och sex leptoner. De är indelade i tre familjer. Endast en av dessa familjer finns nu ty resten av partiklarna har sönderfallit dvs blivit energi är bildat annan materia. Kvarkarna i den första familjen är byggstenar i protoner och neutroner som tillsammans med elektroner (lepton)bildar alla våra grundelement i periodiska systemet. Vissa av grundelementen sönderfaller, en del efter hundra år, andra efter tusen år och ytterligare några efter miljoner år. Genom att se på sammansättningen av ämnena, hur mycket som finns kvar av de olika ämnena, kan man uppskatta en planets ålder. Vi vet ganska säkert att jorden är ca 4,6 miljarder år på detta sätt. Eftersom universum är nästa tre gånger äldre måste vi och våra atomer tillhört något annat stjärnsytem i en tidigare generation!
Roland Svensson: I programmet för ett tag sedan sade ni att amerikanarna blir så tjocka av socker som kommer från majs, och det skulle vara fruktos. Alltid har man hört, att om man vill bli smal ska man äta mycket frukt. Är det då fel? Både päron, plommon och äpplen är ju söta och innehåller väl mycket fruktsocker - skulle det då betyda att det omvandlas direkt till fett, som ni sade om de fruktossötade läskedryckerna? Är inte majssocker något annat än fruktsocker som finns I bär och frukt?
Sten Ljungström:  
Moderator: Det här är en fråga som inte ryms inom Stens kunskapsområde, men du är välkommen tillbaka när en av våra medicinare inom kort chattar efter programmet.
Moderator: Nu är det två minuter kvar av chatten!
Inger: Hej Jag har tidigare ställt frågorna till Alltinget, försöker igen. Jag undrar hur lång tid det skulle ta innan vi märkte något om allt ljus inte tändes över jorden. Skulle det bli kallar då? Också om alla ljud som vi skapat i modern tid tyssnade, skulle vi märka någon förändring i ljudbilden ?
Sten Ljungström: Med tanke på att solen strålar in lika mycket energi till jorden på en timme i form av ljus så att det täcker all energi som totalt förbrukas på jorden under ett år så kan man säga att den ljusenergi som vi själva sänder ut över huvud tagit inte skulle märkas om den försvann.
Moderator: Tack för alla frågor, nu avslutar vi chatten!
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".