1 av 4
Gazproms skyskrapa i Moskva.
2 av 4
Gasen stoppades.
3 av 4
Viktor Tjernomyrdin.
4 av 4
Putin och Mededev.

Gazprom - en växande rysk maktfaktor

Carl Bildt säljer sina aktieintressen i Gazprom, Gazprom bygger gasledning i Östersjön, Gazprom stoppar gasleveranserna till Ukraina... Det ryska energibolaget Gazprom verkar numera ständigt vara i ropet. Det är ett av världens absolut största företag, men det används också till att berika den ryska eliten – och till att främja Moskvas politiska intressen.

Sinnebilden för Gazprom är bolagets glänsande skyskrapa i en förort till Moskva, där koncernledningen sitter. Där inne är allt tiptop och modernt, en stark kontrast till det vardagliga ryska livet. Men så är det också högkvarter för ett av världens allra största företag.

Efter en stark uppgång för aktien i våras gick Gazprom upp till tredje plats när det gäller mest värderade bolag med ett marknadsvärde på mer än 2 000 miljarder kronor. Bara amerikanska ExxonMobil och General Electric är större. Sedan dess har Gazproms aktie sjunkit lite och företaget har kanske tappat någon placering. Men Gazproms plats högt upp i toppen är stabil. Och Gazprom väntas bara växa ytterligare.

Gasjätte
Som framgår av namnet är gas huvudverksamheten. Gazprom är världens största naturgasproducent och företaget äger ensamt 16 procent av världens samlade gasreserver. I Ryssland har företaget nära nog monopol.

Men företaget har också stora intressen i oljebranschen. Framför allt efter att man köpte bolaget Sibneft från miljardären och ägaren till den engelska fotbollsklubben Chelsea, Roman Abramovitj. Sammanlagt när det gäller outnyttjade olje- och gasreserver är det bara LÄNDER - Saudiarabien och Iran - som har mer än Gazprom.

Utöver det förfogar Gazprom över världens största pipelinenät för att transportera gasen till kunderna, inte minst i Central- och Västeuropa. Det nätet ska nu byggas ut och i de planerna förekommer den kontroversiella ledning som ska gå på botten av Östersjön från Finska viken till Tyskland.

Men Gazprom är ett konglomerat, en diversehandel, som också inrymmer en bank, försäkringsbolag, massmedier, fotbollslag och så vidare. Plus en omfattande social verksamhet för de 330 000 anställda. På det sättet liknar det aningen de gamla sovjetiska statsbolagen.

Politiskt vapen
Men Gazprom är inte riktigt som vilket företag som helst, inte som sina konkurrenter Exxon och Shell. Det som gjort Gazprom kontroversiellt är att företaget, hävdas det, används av den ryska statsledningen för politiska ändamål.

Kopplingen mellan Gazprom och Kreml är förstås uppenbar. Sedan några år tillbaka är det den ryska staten som är huvudägare med 51 procent av aktierna. Det är i linje med president Vladimir Putins politik att skapa stora företag med statlig koppling inom strategiska områden.

Styrelseordförande är Dmitrij Medvedev, som är förste vice premiärminister och som ofta tippas som Putins efterträdare. I gengäld spekuleras det i att Putin kanske tar över Gazprom efter att han avgått.

Otvivelaktigt är att Gazprom kommit att få en inrikespolitisk funktion. Företaget har använts till att köpa upp och därmed avväpna medier som varit mer eller mindre kritiska till presidenten, det har till exempel skett med tv-bolaget NTV och tidningen Izvestija. Gazprom har därigenom aktivt bidragit till att kringskära yttrandefriheten i Ryssland.

Men det är företagets agerande på den internationella arenan som kanske tilldragit sig störst uppmärksamhet.

Stoppade leveranser
När Gazprom senaste nyårshelgen avbröt sina gasleveranser till Ukraina sände det en chockvåg genom EU, som får en fjärdedel av sin naturgas från Ryssland. Stoppet uppfattades som politiskt, att Ryssland - med hjälp av Gazprom - ville straffa Ukraina för att landet slagit en på en pro-västlig kurs.

Gazprom hävdade att orsaken var rent kommersiell, att de bara ville höja priset upp mot det rådande världsmarknadspriset och att de inte hade någon anledning att, som tidigare, subventionera Ukraina. Men plötsligt framstod ändå Ryssland som en osäker leverantör och EU började se sig om efter alternativ.

Samma sak upprepas nu när Gazprom drastiskt vill höja priset till Georgien.

– Moskva straffar oss för att vi vill gå med i NATO, säger man i Georgien.

– Vi vill bara ta ut det pris som råder på världsmarknaden, säger Gazprom.

Inkonsekventa priser
Men företaget är inte konsekvent i sin prissättning till andra länder, vilket spär på intrycket att det också finns politiska överväganden med i bilden.

Den svenske Rysslandsexperten Anders Åslund hävdar dock att Moskvas främsta intresse inte är att använda Gazprom som politiskt påtryckningsmedel. Det ska istället vara att få upp aktiekursen, till exempel genom höjda priser. Nästan alla ledande ryska funktionärer äger nämligen aktier i Gazprom och därigenom ökar deras förmögenhet.

Gazprom har under alla omständigheter kommit att användas till att berika eliten i Ryssland. För att förstå hur det har gått till måste man gå tillbaka till den sovjetiska eran.

Gammalt departement
Vid den tiden var Gazprom ett i raden av regeringsdepartement, Ministeriet för Gasindustrin eller, på ryska, Ministerstvo GAZovyj PROMmysjlennosti, förkortat Gazprom, lett av Viktor Tjernomyrdin som sedermera blev rysk premiärminister och nu är ambassadör i Ukraina.

Strax före Sovjetunionens sammanbrott förvandlades det till ett statligt företag och 1994 skedde en partiell privatisering, vilken kommit att kallas ett av 1900-talets största rån. I praktiken kom företagsledarna, bland andra Tjernomyrdin, att överta företaget för en spottstyver. Enligt Anders Åslund kan Tjernomyrdin nu äga 5 procent av Gazprom, vilket motsvarar närmare 100 miljarder kronor.

Skandalerna fortsatte under hela 90-talet när släktingar och vänner och dittills förbisedda byråkrater fick sin del av kakan.

Lönsamt för vissa
Under de senaste åren har Gazprom helt klart stramats upp och man har försökt att driva det som ett professionellt internationellt företag. Cyniskt kan man säga att de som skulle berikas nu hade gjorts det. För eliten blev det intressantaste att företagets vinst och aktiekurs ökade.

Som ett led i det har begränsningarna för utländska ägare att köpa aktier i Gazprom tagits bort och de internationella investerarna har strömmat till - och just drivit upp aktiekursen.

Men det är fortfarande ett lätt suspekt företag de placerar sina pengar i.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista