Forskning om fusionsgen kan ge effektivare cancerbehandling

Forskare i Lund säger att de kan ha cancergåtans lösning inom räckhåll. Forskningen handlar om en viss sorts gener som kan vara nyckeln till en framgångsrik behandling av cancer.

– Fusionsgenerna, eller gensammanslagningarna, är viktiga för uppkomsten av cancer, säger docent Thoas Fioretos vid avdelningen för klinisk genetik vid universitetssjukhuset i Lund.

Blodcancer eller leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn och orsakas av fusionsgener.

Skickar felaktiga signaler
Fusionsgenen är ett resultat av två skadade gener som smält samman och börjat skicka ut felaktiga signaler att starta okontrollerad celltillväxt.

Hittills har man kartlagt 261 fusionsgener bara inom leukemi, men de har också hittats i prostatacancer och misstänks nu ligga bakom de flesta former av cancer.

För trettio år sedan var barncancer lika med en plågsam och för tidig död. I dag överlever de flesta, men får olika komplikationer som resultat av behandlingen.

Flera komplikationer
Det kan handla om inlärningsproblem, försämrad rörelseförmåga, sterilitet och skador på hjärta, lungor och lever.

– Detta är det pris som våra barn i dag betalar för att överleva sin cancer, säger Thomas Wiebe, barnonkolog.

En målstyrd behandling som angriper fusionsgenerna står alltså högt upp läkarnas önskelista. Det handlar om ett piller istället för cellgifter.

Flera läkemedel på väg
I dag finns redan ett läkemedel som slår mot en fusionsgen, flera är på väg, säger docent Thoas Fioretos. Men frågan är då hur många olika läkemedel som behövs med tanke på de hundratals fusionsgener som hittills identifierats.

– Förhoppningen är att man inte i framtiden ska behöva utveckla ett läkemedel mot varje enskild sådan här genetisk förändring eller fusionsgen utan att man ska kunna använda något som slår lite mer generellt mot en grupp fusionsgener, säger han.

Forskare har ofta värjt sig mot påståenden om att cancergåtan är löst, men nu börjar man närma sig en lösning.

”Man måste ha tålamod”
– Det beror på hur man definierar att gåtan är löst, men vi vet väldigt väl att många cancerformer i dag kännetecknas av de här fusionsgenerna. Vi vet också vad de gör och att de förändrar cellen väldigt mycket. Så i många fall tycker jag att man kan säga att i varje fall en stor del av cancergåtan är löst.

– Men att därmed säga att detta leder till bot är ett mycket långt steg och där måste man ha tålamod, säger Thoas Fioretos.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".