För tidigt lägga ner Palmeutredningen än

Vapnet som hittades i en sjö i Dalarna och som har varit av stort intresse för Palmeutredningen, innehöll ammunition.

– Ja, som det tidigare har nämnts från polismyndigheten så var det så att det fanns ammunition i revolvern, säger Helena Stolt Olsson, chef för vapengruppen på SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium.

Vapnet som hittades i en sjö i Dalarna användes vid rånet mot en bank i Mockfjärd 1983.

Rånarna ska då ha avlossat ett skott från ett laddat magasin, vilket stämmer väl överens med att det nu fanns ammunition kvar i vapnet.

Rengörs nu
Nu rengörs vapnet och därefter vet man på SKL om det går att provskjuta. Några andra bevis, som fingeravtryck eller DNA, går inte att hitta på vapnet, enligt Helena Stolt Olsson.

– Bedömningen som är gjord här på SKL av den expertis man har tillgång till, är att det är en fingersavtrycksundersökning på själva revolvern inte är aktuell med de omständigheter som det har funnits på, säger hon.

De finns inte kvar helt enkelt?

– Det är den bedömningen vi har gjort, ja.

Att det inte går att knyta någon gärningsman till vapnet minskar chansen att någonsin få en lösning på Palmemordet, säger juristen Claes Borgström, som var Ekots expertkommentator under rättegångarna mot Christer Petersson.

– Jag tror det är så att rätt många människor hyser förhoppningar till det här vapnet och nu har de grusats. Man talar nu om andra vapen, men situationen är nog tyvärr den som jag och andra sagt sedan mycket lång tid, att det kommer inte att gå att lösa det mordet på Olof Palme på det sätt som man skulle vilja genom att med säkerhet kunna peka ut vem det var, säger Borgström.

Såväl hovrätten som Högsta Domstolen har tidigare slagit fast att det krävs teknisk bevisning, som ett mordvapen, för att kunna fälla någon.

Andra vapen av intresse
Det finns tre andra vapen som är intressanta för utredarna, men ett går inte att provskjuta och två har inte gått att spåra.

Trots att det verkar utsiktslöst tycker inte Claes Borgström att Palmeutredningen ska läggas ner än.

– Brottet preskriberas om fem år. Under den tiden kan man väl hålla utredningen öppen av psykologiska skäl, säger han.

Men om preskriptionstiden tas bort?

– Jag tycker nog att man kan, bör lägga ner utredningen i alla fall om fem år. Det finns ju alltid möjlighet att öppna en utredning om det dyker upp något nytt, säger juristen och Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Katarina Helmerson
katarina.helmersson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".