Framgångar för Lettland i Nato-möte

Militäralliansen Nato avslutade på onsdagen sitt tvådagars toppmöte i Riga i Lettland. Mötet blev en framgång för Lettland och dess president Vaira Vike Freiberga.

På klingande, flott franska, utan en blick i manus öppnade Lettlands president Vaira Vike-Freiberga på onsdagsmorgonen den egentliga huvudkonferensen med stats- och regeringscheferna vid Nato-alliansens tvådagarsmöte i Riga. Det första någonsin i en före detta sovjetrepublik och det största internationella arrangemanget hittills i Baltikum.

Befälhavare får större möjligheter
När mötet avslutades stod det klart att Nato-befälhavaren för de 32 000 man starka så kallade Isaf-styrkorna, som finns i Afghanistan med FN:s välsignelse, nu får större möjligheter att disponera de olika enheterna, också i det verkligt oroliga södra Afghanistan.

Hittills har till exempel stora länder som Frankrike och Tyskland sagt nej, till andra Natoländers irritation. Nu kan de tänka sig att flytta trupp från norr till söder i ”nödlägen”, ett begrepp som dock inte närmare definierats.

Begravde betänkligheter
De 26 Nato-medlemmarna har också begravt sina betänkligheter mot att dra in framför allt Serbien i det så kallade partnerskap-för-fred-samarbetet.

Serbiens vilja att samarbeta kring de olika krigsförbrytarrättegångarna har ifrågasatts emellanåt. Nu får Serbien trots allt, liksom Bosnien och Montenegro, en sådan inbjudan med motivering att deras medverkan på sikt ändå stärker stabiliteten på Balkan.

Bengt Lindroth
bengt.lindroth@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".