Metoder fråga i polisrättegång

Hur långt får en polis gå i sina arbetsmetoder för att få fast brottslingar? Den frågan ställs nu på sin spets när två narkotikaspanare och deras närmaste chef vid malmöpolisen åtalas för bland annat grovt narkotikabrott och grovt tjänstefel.
Brottsutredningen, som var omgiven av mycket sträng sekretess och byggde på hemlig telefonavlyssning, fick stor uppmärksamhet i våras då fem poliser anhölls. De men alla släpptes senare vid häktningsförhandlingarna. Enligt chefsåklagare Pär Andersson har misstankar om olagliga metoder stärkts mot tre av dem. En av narkotikaspanarna misstänks för så kallad brottsprovokation, han ska i detta fall ha försökt förmå en langare köpa och sälja narkotika. Hans kollega åtalas för grovt tjänstefel för att han inte ingripit vid en narkotikaaffär och de två polisernas närmaste chef åtalas för att inte anmält en olagligt genomförd kroppsvisitation. Enligt advokat Per E Samuelsson som är ombud för en av de åtalade narkotikaspanarna är det en principiellt mycket viktig rättegång. – Det som nu står inför rätta är inte bara gränsen mellan bevis och brottsprovokation utan det som också står inför rätta är polisens rätt att använda källor, tipsare. Här är alltså min klinet åtalad för att inte ha satt dit sin egen tipsare. Hela tipsarsystemet är ställt inför rätta, säger Per E Samuelsson. Men polisen måste väl följa lagen som alla andra? – Det har de här poliserna gjort. De har gjort ett förtjänstfullt, ett förträffligt polisarbete och det här åtalet kommer inte att hålla vid en framtida granskning i rättegången. Det är min bestämda uppfattning, säger Per E Samuelsson.
Jens Ericson Ekot i Malmö
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista