Facklig oenighet om löneökningseffekter

När industrifacken räknar på vad årets lönekrav kostar arbetsgivarna går de delvis emot den forskning som LO:s egna ekonomer presenterar. Det handlar om olika åsikter om hur en höjning av de lägsta lönerna påverkar övriga löner.

Industrifacken kräver en höjning av lägstalönerna med 1 400 kronor i månaden i årets avtalsrörelse. I exempelvis IF Metall är lägstalönen knappt 15 000 kronor per månad, så det procentuella lönepåslaget skulle bli drygt nio procent om det gick igenom.

Industrifacken hävdar också att detta inte skulle kosta företagen speciellt mycket, eftersom det är så pass få personer som har så låga löner. Arbetsgivarna hävdar å sin sida att en så stor höjning av lägstalönerna skulle kosta betydligt mer, eftersom det samtidigt också pressar upp övriga löner.

Håller inte med
Det här håller inte industrifacken med om, och menar att påverkan på andra löner är väldigt marginell.

Men i en nyligen publicerad Forskningsrapport av LO, som bland annat chefsekonomen Dan Andersson varit med och skrivit, så konstateras att en höjning av lägstalönerna påverkar fler än de som direkt berörs, genom att även övriga löner påverkas.

Inom exempelvis detaljhandeln så höjdes minimilönerna mer än övriga löner under perioden 1995 till1998, och det gjorde att lönerna inom detaljhandeln generellt trycktes uppåt, och att löneglidningen blev relativt kraftig.

När lägstalönerna i nästa avtalsperiod höjdes mindre än övriga löner blev det istället en negativ löneglidning.

”Påverkar inte övriga löner”
IF Metalls ordförande Stefan Löfvén hävdar, trots LO:s forskningsrapport, att en höjning av lägstalönerna inte påverkar övriga löner speciellt mycket.

– Det där beror på olika faktorer. En sådan generell slutsats vill jag inte dra. Jag vet att de sa det i LO-rapporten men att det skulle få sådana drastiska som teknikföretagen ger uttryck för vet jag att det inte blir, säger han.

Vad grundar du det på?

– Förra avtalsrörelsen hade vi en liten höjning av lägstalönerna, och det har inte fått något genomslag i utgående lönestatistiken.

Hur mycket genomslag får det?

– Det är svårt att säga, det beror på hur lönesystemen ser ut på företagen. Jag betvivlar alla de här vetenskapliga rapporterna som på decimalen kan säga vad saker och ting blir.

Pär Ivarsson
par.ivarsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".