Dom om Byggnads avgift tolkas olika

Fackförbundet Byggnads förlorade det principiellt viktiga målet i Europadomstolen om den så kallade granskningsavgiften som förbundet tar ut av alla byggnadsarbetare oavsett om de är med i facket eller inte. Domstolen menar att endast Byggnads medlemmar ska betala avgiften.

Byggjobbaren Tommy Evaldsson, som är en av dem som stämde Byggnads från början, är nöjd med att ha fått rätt.

– Jag tycker det gick jättebra, över förväntan. Det är orättfärdigt att ta ut granskningsavgifter av folk som inte vill ha en tjänst och inte har beställt en tjänst, säger han.

I målet stod fem byggjobbare som inte är med i något fackförbund, uppbackade av arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, på den ena sidan, och svenska staten och fackförbundet Byggnads på den andra sidan. Att det blir staten som är motpart beror på att de blir så i den här typen av mål.

45 000 kronor i skadestånd
Europadomstolen kom alltså fram till att Byggnads inte får ta ut granskningsavgift av byggjobbare som inte är med i nåt fack. Tommy Evaldsson och hans fyra tidigare kollegor får nu skadestånd på ungefär 45 000 kronor var.

Men tolkningen av vad domen innebär går isär mellan parterna. Sveriges Byggindustrier menar att Byggnads från och med nu inte har rätt att ta ut avgiften, säger Gustav Herrlin, jurist på Sveriges Byggindustrier.

– Från och med nu har de inte rätt att göra det, för nu har vi fått en tolkning av reglerna. Det enda som kan förändra den bilden är att man enligt dagens dom öppet och klart kan redovisa att de pengar som betalas in i granskning endast går till granskningsverksamheten.

Byggindustrierna kommer också att uppmana sina medlemsföretag att sluta betala in granskningsavgiften för de oorganiserade byggjobbare till Byggnads.

”Vi har rätt att ta ut avgiften”
Men Byggnads menar att facket fortfarande har rätt att ta ut avgiften. Ordföranden Hans Tilly menar att det är ett brott mot kollektivavtalet att sluta betala den.

– Det kan ju bli så att vi stämmer för kollektivavtalsbrott. Jag är väldigt förvånad att höra att man har tänkt ta till sådana reaktioner på det här, säger han.

Uppskattningsvis betalar 10 000 oorganiserade byggjobbare 40 miljoner i granskningsavgifter till Byggnads varje år.

Redovisningen räckte inte
Europadomstolen menar att redovisningen för hur pengarna från granskningsavgifterna användes inte räckte för att visa att avgiften enbart bekostade kontrollen av att lönerna är korrekta, som den är avsedd för.

Kan Byggnads redovisa kostnaderna på ett bra sätt, och visa att lönegranskningen inte går med vinst, kan avgiften vara kvar, enligt domstolen.

Byggnads håller med om att redovisningen för kostnaderna kan bli bättre, men att det inte ska vara nåt problem att ordna det.

Parterna långt från varandra
Frågan är bara hur det ska avgöras att redovisningen är tillräckligt bra. Parterna är inte ens överens om hur man ska göra för att bli överens.

Byggnads menar att det kan de två parterna måste komma överens i kollektivavtalsförhandlingarna, medan Sveriges Byggindustrier menar att det snarast kan hamna i Arbetsdomstolen om det inte går att komma överens snabbt.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin säger i en kommentar till nyhetsbyrån TT, att han föredrar att parterna själva kommer överens i kollektivavtalet, framför att det blir reglerat i lag.

Pär Ivarsson
par.ivarsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista