"Svårt beräkna nyttan av klimatkompensation"

För att kompensera för utsläppen av koldioxid för en flygresa kan man neutralisera utsläppen genom att investera i ett projekt i ett utvecklingsland. Det kallas klimatkompensation och idag finns minst ett femtiotal företag som jobbar med det. Men frågan är vilken nytta det gör?

– Vi hjälper företag och privatpersoner att neutralisera sin påverkan på växthuseffekten. Vi gör detta genom att räkna ut den koldioxidmängd som de bidrar med och sedan neutraliserar vi den genom trädplantering, säger Fredrik Wenneberg som driver ett sådant företag.

Idén är mycket enkel. Genom bara några knapptryckningar på en hemsida kan man kompensera för koldioxidutsläpp man gjort som privatperson eller genom sitt företag. Pengarna man betalar går till ett projekt i ett utvecklingsland, oftast till ett trädplanteringsprojekt.

Växande marknad
Fredrik Wenneberg har hittills omsatt 15-20 000 kronor på sitt relativt nystartade företag. I till exempel Storbritannien finns företag som omsätter upp emot tio miljoner kronor. Det berättar Stefan Gössling, som är docent i humanekologi på Lunds universitet. Han har studerat de här företagens effektivitet och trovärdighet och kommit fram till att den varierar kraftigt.

– Det finns två till tre företag som verkligen är bra. Om de andra företagen anpassar sig och följer deras standard i framtiden kan det faktiskt bli relevant och bra, säger han.

Miljöorganisationer kritiserar den här typen av projekt för att man rättfärdigar att man kan köpa sig till ett renare samvete medan koldioxidutsläppen fortsätter.

”Bottnar i okunskap”
Problemet bottnar i en slags okunskap, menar Stefan Gössling. De allra flesta av företagen väljer att investera i skogsprojekt och där är det svårt att beräkna nyttan, säger han.

– Det blir väldigt svårt att intyga eller garantera att den här skogen kommer att finnas kvar. Sedan är det en fråga hur man räknar. Om jag planterar ett träd i år, så växer det i upp till 150 år och under vilken tidsperiod ska man då spara in de utsläpp som faktiskt sker idag och i år?

Enhetlig standard behövs
Stefan Gössling är inte negativ till affärsidén i sig, men det gäller att satsa på förnyelsebara projekt som verkligen gör nytta i de länder där de byggs upp, och uppmuntrar till en koldioxidvänligare miljö.

– Det är ingen som är direkt oseriös, man kan till exempel satsa på skogsplantering och vi behöver en standard så att man verkligen kan jämföra, säger Stefan Gössling, docent vid Lunds universitet.

Margareta Svensson
margareta.svensson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista