Byggnads kräver 3,9 procents löneökning

Fackförbundet Byggnads kräver löneökningar på 3,9 procent i sina avtalskrav, som presenterades under måndagen. Frågan om granskningsarvoden vill Byggnads snabbutreda tillsammans med arbetsgivarna, för att de ska vara överens tills hela avtalet ska skrivas under.

– Det kommer att diskuteras och vara en del av förhandlingarna fram till den sista mars, säger Hans Tilly, ordförande för Byggnads.

Det innebär att ni får ett litet påtryckningsmedel för er tolkning i och med att det kanske inte blir något löneavtal då?

– Vår tolkning av domen, och den anser vi ju är helt riktig, är att systemet som sådant är okej, men att vi måste kunna redovisa bättre och att man ska kunna gå in och se så att inte pengarna används på ett sätt som inte är avsett.

Hur pass viktig fråga är det här med granskningsavgifterna för er?

– Det är ett viktigt medel för alla, både organiserade och oorganiserade, att man får ut lönehöjningar och annat och att kollektivavtalet följs när det gäller löner.

Innebär det att det skulle kunna bli en konfliktfråga för er om ni och arbetsgivarna har olika tolkningar när det kommer till själva förhandlingarna?

– Det finns många konfliktfrågor som man kan se när man går in i en avtalsrörelse, men jag tycker att utgångspunkten ska vara att man ska träffa ett avtal och att vi är konfliktlösare, inte konfliktskapare, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.

I förra veckan fick svenska staten och därigenom Byggnads bakläxa av Europadomstolen för de granskningsarvoden som Byggnads tar ut av ickefackligt anslutna byggnadsarbetare. Europadomstolen menade att det inte framgick vart pengarna från granskningsarvodena, 1,5 procent av lönesumman, gick och därmed kunde det inte bevisas att de enbart användes för att kontrollera att lönerna är riktiga, som avsikten är.

Byggnads tolkar om tydlig redovisning
Byggnads tolkning är att bara redovisningen av vad pengarna från granskningsavgifterna går till är tillräckligt tydlig, så kan avgiften vara kvar och därför vill Byggnads ha in frågan om hur redovisningen ska se ut i avtalsrörelsen, för att på så sätt komma överens med arbetsgivarsidan om hur redovisningen ska se ut.

Detta för att kunna behålla granskningsavgiften för de icke fackligt anslutna byggnadsarbetarna.

Ulf Bernitz, professor i EG-rätt, menar att Byggnads tolkning är tveksam, och att det mycket väl kan vara meningslöst att försöka avgöra frågan i avtalsrörelsen.

Kan prövas i AD
Frågan om vad som är en rimlig redovisning av hur pengarna används och vad de går till, den frågan har en ickefackligt ansluten byggnadsarbetare goda möjligheter att få prövad i Arbetsdomstolen, enligt Ulf Bernitz.

– Då får det bli Arbetsdomstolens sak att ta ställning till och så blir det en ny tvist. Arbetsdomstolen får tolka vad Europadomstolen har menat. Jag tror att man kan tolka Europadomstolens dom på olika, striktare sätt än vad Byggnads gör. Det är inte sagt att vi har hört sista ordet i den här frågan, säger Ulf Bernitz, professor i EG-rätt.

Pär Ivarsson
par.ivarsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista