EU-länder eniga om sänkning av utsläpp

EU:s miljöministrar enades på tisdagen om en bindande målsättning att sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent senast 2020. Enligt den nya uppgörelsen är  EU:s 27 medlemsländer i princip eniga om detta, men det återstår förhandlingar om hur mycket varje land ska skära ned.

En majoritet av EU:s medlemsländer står alltså bakom ett bindande beslut om att sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent senast 2020 och med 30 procent om det går att få till stånd förhandlingar om det målet med länder utanför EU.

Men flera EU-länder bland de forna öststaterna är motsträviga. De är rädda för att miljökostnaderna ska skada deras ekonomier.

Verkar ha accepterat nivån
Nu verkar det som de ändå accepterat, sannolikt mot löften om förmåner när bördorna av det nya 20-procentsmålet ska fördelas mellan medlemsländerna.

Sveriges miljöminister Andreas Carlgren var inte heller nöjd. Sverige har med stöd av Danmark försökt driva igenom att växthusgaser ska minskas med 30 procent.

Carlgren svarade inte blankt nej på frågan om Sverige på egen hand ska sätta mer ambitiösa miljömål än de andra EU-länderna. Det är miljön och inte ekonomin som ska styras sade Carlgren.

– Utgångspunkten ska vara hur mycket vi måste minska utsläppen för att vi ska rädda klimatet, det måste vara den viktiga frågan. Inte frågan om hur mycket vi tycker att vi skulle klara av just nu, för det kommer bara visa sig vara en underskattning, säger Andreas Carlgren.  

Svåra förhandlingar återstår
EU har alltså enats om att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procnet med utgångspunkt från 1990 års utsläppsnivåer. Men det återstår svåra förhandlingar om ur detta ska fördelas. Det är troligt att det slutar i en kompromiss som ger de nya medlemsländerna mer förmånliga villkor.

Det talas också om att det kan läggas större bördor på länder som Sverige som visar en större beredvillighet att ta på sig ett stort miljöansvar. Miljöminister Andreas Carlgren ville inte kännas vid en så kallad stöddighetsfaktor.

– Jag har hittills inte hört att dt finns något stöddighetskriterium som något land argumenterat för. Det kommer att vara kriterier som avgör i sista vändan, så jag tror inte att det finns någon sådan risk, säger han.

Kerstin Brostrand, Bryssel
kerstin.brostrand@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista