Brister vid samtliga kärnkraftverk

En granskning av Kärnkraftinspektionens, SKI:s, årliga säkerhetsrapporter för de svenska kärnkraftverken visar att det varje år sker avsteg från ansvaret för provning av olika komponenter och att man underlåter att åtgärda brister.

Både Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk har under de senaste åren haft flera säkerhetsbrister, som krävt åtgärder från Statens kärnkraftinspektion. Det säger Lars Skånberg, chef vid enheten för hållfasthet och material vid SKI.

– Under 2003 såg vi att efter en organisationsförändring fanns det tydliga tecken på att säkerhetsarbetet inte sköttes på den nivå som behövdes, säger han.

Översynen har ställts in 
Av säkerhetsrapporterna framgår att översynen av reaktorer ibland har ställts in vid OKG, intervaller i provprogram har försenats i strid med säkerhetsföreskrifterna. För några år sedan var det 34 komponenter i reaktortryckkärlen som inte hade kontrollerats i tid. 

I Ringhals fortsatte för två år sedan driften i reaktor 1 trots att man inte hade åtgärdat ett läckande rör. Att behålla reaktorn i drift med den skadade rördelen innebar en ökad risk, enligt SKI.   

– Det kan naturligtvis vara så att i en del situationer har man inte haft tillräcklig framförhållning vid i sina planeringar av åtgärder som måste göras, säger Lars Skånberg.

Kan det vara fråga om att man vill spara pengar och vill hålla reaktorn igång?

– Det kan i vissa situationer finnas sådana tecken, men jag vill inte säga det generellt.

I samband med det som har hänt i Forsmark så krävde ni av Vattenfall att man ska göra en värdering av hur man ser på säkerhet kontra produktion. Då svarade de att säkerheten har högsta prioritet, hur tolkar du det i ljuset av vad som har hänt där?  

– Att man inte från Vattenfalls sida har lagt tillräcklig tyngd på säkerheten.

Vill inte detaljkontrollera säkerheten
Statens kärnkraftinspektion ser som sin uppgift att man ska kontrollera att ledningen vid kärnkraftverken har instrumenten, kompetensen och ledningsfunktionen för att upptäcka fel och brister, inte att man själv ska gå in och detaljkontrollera säkerheten.

– Som myndighet kan vi inte upptäcka alla brister som inträffar och kan vara på ett kärnkraftverk. Den svenska modellen utgår från att det är tillståndshavaren som har det fulla ansvaret för säkerheten. Lagen är helt entydig i detta avseende, säger Lars Skånberg.

Men är det så att man måste knuffa på dem för att de ska göra det de ska?

– Både vi som myndighet måste knuffa, men inte minst krävs att de har interna system som hela tiden följer upp att säkerheten bedrivs på ett bra sätt.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista