Krav på krisjour hos myndigheter

Krisberedskapsmyndigheten föreslår nu regeringen att man ska införa en enhetlig dygnet runt-beredskap hos ett 40-tal myndigheter med ansvar vid allvarliga olyckor och kriser. För trots att krisberedskap har blivit alltmer uppmärksammat på senare år har formen för beredskapen hittills varierat.

– Det här förslaget innebär att det blir någon form av generell höjning över hela linjen. Att ett stort antal myndigheter som bedöms som viktiga, och har viktiga uppgifter i olika typer av krissituationer, nu får en gemensam miniminivå när det gäller nåbarhet, ledningsförmåga och så vidare, säger Johan Friberg, som leder samordningsenheten hos Krisberedskapsmyndigheten.

– Det som är viktigt är också att om regeringen väljer att gå på det här förslaget, så kommer det också vara så att man vet vem det är man ska kontakta och kunna nå på den här myndigheterna, att de faktiskt också är tillgängliga.

Vill sätta gemensam standard
Det här kan verka självklart för myndigheter som Räddningsverket och Statens kärnkraftsinspektion, och de flesta av de 40 myndigheterna har också vakthavande och jourhavande personer i olika former.

Men med förslaget om tjänsteman i beredskap vill Krisberedskapsmyndigheten, KBM, sätta en gemensam standard, som också ska underlätta samverkan mellan myndigheterna.

Myndigheten föreslår regeringen att ett 40-tal myndigheter, däribland alla länsstyrelser, ska ha en ansvarig tjänsteman i beredskap dygnet runt. Det för att genast kunna dra igång verksamheten, om det skulle ske en stor olycka eller någon annan kritisk händelse.

Krisledningsfunktion ska starta arbetet omgående
Hos de här myndigheterna bör det också finnas en krisledningsfunktion, som ska kunna börja arbeta omgående. Det ska finnas lokaler och teknik som behövs vid en kris, de inblandade ska vara utbildade och övade, och myndigheten ska också ha uthållighet att arbeta dygnet runt i minst en vecka.

– Det viktigaste är att man kan komma igång omgående med krishanteringen. Man får ingen väntetid utan det ögonblick som personen, tjänstemannen i beredskap, svarar i telefon, så kan han egentligen påbörja krishanteringsarbetet på myndigheten, säger Johan Friberg på Krisberedskapsmyndigheten.

Det här omedelbara som du beskriver har alltså inte riktigt varit spikat förrän nu?

– Det har inte funnits några krav på det här tidigare, mer än hos vissa myndigheter. De har kanske haft det ur andra synvinklar än rent krisberedskapsperspektiv, till exempel har ju polisen haft det med tanke på det arbete de utför i övrigt när det gäller brottsbekämpning.

Tre myndigheter saknar beredskap dygnet runt
Tre av de 40 myndigheterna saknar idag det som motsvarar tjänsteman i beredskap, nämligen Jordbruksverket, Post- och Telestyrelsen och Livsmedelsverket.

Lagen om höjd beredskap kom i höstas. Det är första gången som Krisberedskapsmyndigheten gör en sådan analys, men den ska hädanefter göras årligen.

Hur den nationella krisledningen ska fungera i framtiden har regeringen bett Kustbevakningens generaldirektör Christina Salomonsson att utreda. Hon har just påbörjat sitt jobb, och ska komma med förslag i höst.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista