Anhörigvård påverkar kvinnors ekonomi

Allt färre äldre får hemtjänst eller plats i äldreboende, vilket lägger ett växande ansvar på de anhöriga. Men de senaste decennierna har antalet anhörigvårdare som får ekonomisk ersättning för sitt arbete minskat kraftigt.

Det kan vara avgörande för hur deras arbetsliv ser ut, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Stockholm.

– Som det är nu så vet vi att anhöriga som vårdar, de står oftare utanför arbetsmarknaden än anhöriga som inte vårdar och det här gäller kvinnor men inte män. Vi vet inte vad de innebär ekonomiskt för dem, men vi vet att de inte får ekonomiskt stöd eftersom de inte är anställda som anhörigvårdare.

Sedan 1980-talet har den offentliga äldreomsorgen minskat och samtidigt har de anhörigas insatser för äldre ökat.

Endast 3 000 anställda anhörigvårdare
Framförallt är det de medelålders döttrarna som har blivit anhörigvårdare. Numera är de flesta dock helt utan ersättning från kommunen. Idag finns det endast 3 000 anställda anhörigvårdare. På 1970-talet fanns det fler än 20 000 och då var ändå de vårdbehövande äldre betydligt färre.

Det är ett problem att man vet så lite om hur dessa så kallat gråhåriga döttrar har det och vilka krav som ställs på dem och hur de klarar av sitt yrkesliv vid sidan av vårdandet, menar Marta Szebehely.

– Om de befinner sig i en situation så att de kanske måste gå ner i arbetstid, kanske lämna sitt arbete eller kanske ”bara” ta ledigt några dagar då och då för att till exempel följa mamma till doktorn. Problemet är att vi vet så oerhört lite om vad det här betyder för de här kvinnornas ekonomi på kort och lång sikt, för relationerna mellan barn och föräldrar eller för den här gruppen kvinnors hälsa.

Påverkar kvinnor mer än män
Det forskarna nu misstänker är att de omfattande arbetsinsatserna påverkar kvinnors arbetsliv och fritid betydligt mer än männens, och nu behövs mer kunskap, enligt Marta Szebehely.

– Nu när vi haft en sådan lång minskning av resurser till äldreomsorgen och vi har en kraftig minskning av de som får del av äldreomsorgen. Vi kan visa med studier som bygger på de äldres perspektiv att anhörigomsorgen har ökat, då måste man ta reda på vad det får för konsekvenser för de anhöriga som det här handlar om. Vi vet att det väldigt ofta handlar om döttrar, kvinnor där med, säger Marta Szebehely, professor vid Socialhögskolan i Stockholm.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista