Missbrukare grips för polisens statistik

Den svenska polisens arbete mot narkotika får mycket hård i kritik i en rapport som statliga Mobilisering mot narkotika presenterar på tisdagen. Det viktiga för polisen är inte att bekämpa narkotikan. Istället styrs arbetet av att så många anmälningar som möjligt ska göras.

Det innebär att polisen satsar på att gripa redan kända missbrukare för att få bra statistik, menar Stefan Holgersson som lett studien.

– Bland annat togs en person in fem gånger samma vecka, säger forskaren Stefan Holgersson som lett Mobilisering mot narkotikas studie.

En känd missbrukare?

– Ja, och det var uppenbart att det var för att få bra statistiskt resultat. Det yttrades till och med vid en utsättning; att ni måste ta in ett pissprov, som det uttrycktes, för att förbättra siffrorna, för de låg inte så bra.

Ett fåtal kända narkomaner tas ofta in för kontroll
Undersökningen visar att ett fåtal kända narkomaner står för en stor andel av alla kroppsbesiktningar, det vill säga när polisen tar urinprov eller blodprov på personer som är misstänkta för att ha narkotika i kroppen.

I den rapport som Mobilisering mot narkotika, som leds av regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries, presenterar på tisdagen riktas kraftig kritik mot de system som styr polisens arbete.

Polisen griper alltså i vissa fall samma narkomaner flera gånger i veckan, och tar med dem till stationen för urinprov. Ett positivt test ger en så kallad pinne i statistiken.

Många poliser irriterade över styrningen
Eftersom polisen idag, enligt Stefan Holgersson, styrs av enkla mål, som att ett visst antal narkotikabrott ska anmälas i månaden, spelar det ingen roll om det är en person som langar narkotika till skolungdomar som grips, eller om det är en äldre missbrukare som grips för att han är påverkad av narkotika.

Forskaren Stefan Holgersson, som själv är polis, säger att många polismän är mycket engagerade, men att deras arbete ständigt försvåras.

– De här engagerade poliserna yttrar ju många gånger att de är väldigt irriterade över den här styrningen, där man prioriterar ringa narkotikabrott för statistiken.

Men vad händer när man tar in de här kända missbrukarna gång på gång? Får de vård då, eller vad är syftet med att ta in dem så många gånger?

– Om det finns en strategi bakom det, så kan det försvåra narkotikaförsäljning på vissa platser och då är det bra. Men oftast är det slumpmässigt som de här tas in, och då leder det varken till vård eller till något straff som är kännbart, eftersom böter inte har någon effekt, de har inte några pengar, säger forskaren Stefan Holgersson.

Man satsar på att gripa äldre missbrukare
I höstas granskade Ekot i serie inslag polisens arbete mot narkotika. Genomgången visade att under de senaste tio åren har antalet har anmälda narkotikabrott nästan fördubblats.

Men i stort sett hela ökningen består av enkla narkotikabrott. Polisen har sedan 1980-talet stadigt blivit allt sämre på att gripa langare. Istället satsar man på att gripa äldre missbrukare med narkotika i kroppen.

Och det här var nåt som missbrukaren Thomas, som brukade vara på Sergels torg i Stockholm, kände mycket väl till.

– De tar av en grejorna, och kanske man är black.

Vad händer då när de har tagit dig?

– Ja, vi säger att det tagit mina sista varor, jag har inga pengar kvar. Då måste jag gå och stjäla, göra nytt brott och köpa nya grejor, säger missbrukaren Thomas.

Statistiska mål kan skada arbetet mot narkotika
Enligt Stefan Holgersson kan polisledningens fokusering på enkla, statistiska mål direkt skada arbetet mot narkotika.

– Om det är en adress där någon langar ifrån så kan man ju tycka att det är väldigt bra att få bort den adressen, men om man får bort den adressen så medför det en nackdel för statistiken, för då är det ju svårare att få tag i missbrukarna. Nu kan det ju vara lätt att stå och lurpassa där och få tag på en drograttfyllerist eller liknade, så därför motverkar den här målstyrningen själva verksamheten, säger forskaren och polisen Stefan Holgersson som lett Mobilisering mot narkotikas studie.

”Förvärrar problemen”
Berne Stålenkrantz är ordförande för Svenska Brukarföreningen, en förening som vill ge hjälp åt narkotikaberoende. Han anser att polisens agerande förvärrar problemen med narkotika.  

– Det gör ju att misären och den sociala brännmärkningen ökar. Det blir mer brottslighet, när polisen tar en dos från en heroinist så går heroinisten ut och gör nya brott för att finansiera en ny dos, säger han.   

– Kriminalisering av bruket 1993 är ett av de största problemen för att komma åt och rehabilitera utsatta människor som har ett narkotikamissbruk, säger Berne Stålenkranz.

Bo Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista