Campylobacter vanligare än salmonella

Varje dag smittas 220 personer av campylobacter, som orsakar allvarlig magsjuka. Betydligt fler än som smittas av salmonella, men ändå satsas det mest på att bekämpa salmonellan. Det visar en studie som jämfört de båda sjukdomarna.

– Ja, det är klart att det är ett problem. Dels på det personliga planet naturligtvis. Man förlorar arbetsinkomster, inte minst på grund av att man känner obehag och blir sjuk, säger Kristian Sundström, forskare vid Livsmedelsekonomiska Institutet i Lund.

Campylobacter är en vanlig bakterie, som finns hos både djur och människor. Den sprids vanligtvis via livsmedel, som kyckling och opastöriserad mjölk.

– Man får diarréer, magsmärtor, feber och kräkningar ibland. Man kan även drabbas av följdsjukdomar, till exempel i lederna, säger Kristian Sundström.

Stort mörkertal i antal sjuka
Campylobacter räknas som en allmänfarlig sjukdom, och måste anmälas till smittskyddsläkare.

Varje år anmäls 7 500 fall, men enligt Livsmedelsekonomiska institutet är mörkertalet stort. Den rätta siffran skall 80 000 sjukdomsfall om året.

– Det beror på olika faktorer. Den vanligaste är väl att folk helt enkelt inte går till läkaren när de drabbas, utan de väntar ut sjukdomen och sedan går de tillbaka till sina arbeten. Så allt detta ger upphov till att det faktiska antalet fall är betydligt större än de som registreras, och det är viktigt att hålla det i minnet när man ska titta på vad kostnaderna blir, säger forskaren Kristian Sundström.

Resurser för sjukdomsbekämpning ska nu granskas
Livsmedelsekonomiska Institutet ska nu granska om de resurser som används för att bekämpa salmonella och campylobacter används på rätt sätt.

Fyra gånger fler drabbas av campylobakter än av salmonella, och det strikta regelverk som finns kring salmonella och de resurser som satsas på salmonellabekämpning, kan vara förklaringen.

Om man vill undvika att smittas av campylobacter gäller i samma råd som för salmonella.

– Man håller en allmänt god hygien, och givetvis att man värmer upp maten också till ungefär 65 grader, då de här bakterierna dör, säger forskaren Kristian Sundström Livsmedelsekonomiska Institutet i Lund.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista