Den odlade arealen i Sverige har minskat med 15 procent.

Minskat svenskt jordbruk bra för miljön

Minskningen av det svenska jordbruket är bra för miljön, hävdar Jordbruksverket i en rapport. Effekterna av EU:s nya jordbrukspolitik har analyserats och kommer enligt verket att ge mindre utsläpp, samtidigt som landskapet kan fortsätta hållas öppet.

En av de gårdar som minskar odlingen är Gigeryd utanför Jönköping. Vårbruket är ovanligt tidigt igång i år. Rune Larsson i Gigeryd en bit norr om Jönköping har redan plöjt upp delar av åkrarna ner mot vattnet intill.

– Vi ser ett fält som det ska bli vårspannmål på, som är plöjt och ligger färdigt och väntar på sådd.

Men det är bara halva arealen som det blir spannmål på i år - resten får ligga i träda tills vidare. Förra året blev det inget alls eftersom Rune Larsson blev sjuk, och nu tvekar han kring om det lönar sig att odla upp allt igen.

Nytt stödsystem
Det är det nya stödsystemet inom EU som lett till en femtonprocentig minskning av den odlade spannmålsarealen i Sverige. Stöden är numera inte kopplade till vad man producerar utan bara till att markerna hålls öppna. På sikt väntas det leda till att även antalet djur går ner. 

Jordbruksverkets beräkningar visar nu att mindre jordbruk även kommer att ge märkbart mindre utsläpp av såväl kväve och ammoniak som växtskyddsmedel, enligt biologen Martin Sjödahl.

– Spannmålsodlingen är idag en ganska intensiv form av odling. Man plöjer mycket och gödslar mycket. Därmed läcker det förhållandevis mycket näringsämnen från spannmålsodlingen som hamnar i sjöar och liknande. Det används förhållandevis mycket bekämpningsmedel i spannmålsodlingen, säger Martin Sjödahl.

Fortsatt öppna landskap
Jordbruksreglerna kräver att lantbrukarna ändå fortsätter hålla landskapet öppet om det ska bli några stödpengar, och det leder samtidigt till att naturvärden och biologisk mångfald kommer att gynnas, enligt Jordbruksverkets rapport.

Men trots goda miljövinster med ett mindre och mer marknadsanpassat jordbruk så är Rune Larsson i Gigeryd tveksam till det kloka i att dra ner.

– Jag tror faktiskt att marken kan behövas i framtiden. Detta är nog bara en kort parentes.

Oavsett miljöbetydelsen?

– Ja, vi måste ju äta. Och vi vet inte hur länge vi har energi så att vi kan hålla på och transportera, säger han.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".