Skövlingen av Ugandas regnskog är ett globalt problem.

Skövlingen av Ugandas regnskog upprör

En tropisk urskog i Uganda, Mabiraskogen, hotas av avverkning för att ge plats åt en sockerindustri, vilket har skapat stora protester. Tre människor dödades i torsdags när polis och miljödemonstranter slogs på gatorna i Ugandas huvudstad Kampala.

Skövlingen av Ugandas regnskog är ett globalt problem som ökar på växthuseffekten och klimatförändringarna.

Regnskogen har fått Uganda att kallas namnet Afrikas gröna pärla. Det är här bergsgorillorna lever på gränsen mot Rwanda.

Skogarna täcker ungefär en fjärdedel av Ugandas yta och de är en viktig del i ekosystem. De samlar fukt och regn och med all sin skugga och väta bidrar de till att sänka temperaturen i regionen.

Konkurrerar om marken
Men de konkurrerar om marken i Uganda med industrier och med jordbruk och hittills har skogen varit förloraren i den kampen.

Varje månad försvinner 6 000 hektar skog i Uganda. Räknat i procent är avverkningstakten högst i världen. Fortsätter utvecklingen kommer skogarna att vara helt borta om 50 år, eller snabbare ändå, säger miljöadvokaten Moses Sserwanga.

– Om vi inte stoppar skövlingen av regnskogen så kanske det dröjer mycket mindre än 50 år, säger han.

I torsdags demonstrerade människor mot beslutet att en stor del av en skyddad urskog öster om Kampala, Mabiraskogen, ska huggas ner för att lämna plats åt en sockerindustri. Avverkningsbeslutet har väckt en storm av protester, eftersom skogarna förknippas med regn, svalka och möjlighet att odla mat bland ugandierna.

Tre människor dödades
Tre människor dödades när protesterna urartade på torsdagen. Men regeringen står fast vid att marken ska gå till sockerindustrin. Industrialiseringen genererar jobb, folk får inkomster och staten får skatteintäkter. Och i Uganda där en tredjedel av befolkningen lever under fattigdomsstrecket väger en ökad tillväxt tungt.

– Skogarna är inte längre en fråga som bara gäller Uganda. Ugandas skogar är en global angelägenhet, som alla människor har rätt att kräva att den ska bevaras för framtiden, säger Moses Sserwanga.

Elsa Helin
elsa.helin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".