Lärlingsutbildningar redan nästa år

Redan hösten 2008 kommer många elever som vill gå gymnasiets yrkesprogram, att kunna söka särskilda lärlingsutbildningar. Det är flera år tidigare än vad som var tänkt från början.

Skolminister Jan Björklund säger att det är viktigt att komma igång snabbt eftersom dagens gymnasieskola inte är tillräckligt bra.

– Kvalitén är för låg, det är för många elever som hoppar av och kritiken från branscherna mot yrkesutbildningen är för hög. Detta är ett sätt att höja kvalitén i svensk yrkesutbildning genom att det blir ännu mer anpassat till vad branscherna faktiskt behöver, säger Jan Björklund.

Egentligen ska den nya regeringens nya gymnasieskola träda i kraft 2010. Men redan i vårbudgetförslaget som regeringen kommer med på måndag finns drygt en halv miljard avsatt till att börja med lärlingsutbildningarna redan nästa höst. Då ska alla kommuner som vill, få starta.

Halva skoltiden i arbetslivet
Eleverna som vill gå ett yrkesprogram ska kunna söka en särskild lärlingsinriktning, som innebär att lärlingarna måste vara minst halva skoltiden i arbetslivet. En tänkbar modell är att eleverna är i skolan två dagar i veckan och på företaget tre dagar i veckan.

Troligen kommer det först igång inom traditionella hantverksyrken som snickare, plåtslagare, elektriker och så vidare. Jan Björklund hoppas att lärlingsutbildningarna också blir vanliga inom äldreomsorg och sjukvård till exempel.

– Jag skulle välkomna också att till exempel äldreomsorg och sjukvård öppnades upp för att omvårdnadsprogrammet i större utsträckning kunde förläggas ute på de stora vårdinrättningarna, till exempel, säger Jan Björklund.

Kritik från socialdemokraterna
Socialdemokraterna är kritiska och menar att den borgerliga regeringen först stoppade deras lärlingsutbildning som skulle börja nu i höst, för att senare komma med en egen.

En mycket omstridd fråga har varit hur mycket eller hur lite av svåra kärnämnen, som matematik och svenska, eleverna måste läsa.

De borgerliga partierna har länge talat om att sänka kravnivåerna för att färre elever ska hoppa av. I dag är det 750 poäng. Det som ska gälla är att eleverna måste läsa minst 500 poäng kärnämnen. Socialdemokraterna uppfattar kravsänkningen som liten och att regeringen tagit hänsyn till kritiken och backat.

”Avhoppen kommer säkert att minska”
Frågan är om minskningen är tillräcklig för att stoppa avhoppen från gymnasiet.

– De kommer säkert att minska med detta, men jag tror väl i och för sig att ska man upprätthålla höga krav i utbildningar också inom yrkesämnen så kommer det alltid finnas elever som känner att de inte orkar fortsätta och hoppar av. De här yrkesutbildningarna i form av lärlingsutbildningar är verkligen inte tänkta att bli några kravlösa inrättningar, säger skolminister Jan Björklund.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".