Flygledarbristen kostar tid och pengar

Bristen på flygledare har bidragit till stora flygförseningar den senaste tiden, särskilt vid Arlanda. Det kostar tid och pengar för flygbolagen och för deras passagerare. Det går också åt bränsle, med utsläpp som följd, när planen får ligga i luften och cirkla i väntan på landning.

Johan Björlin är chefspilot vid flygbolaget Flynordic, som räknat ut vad förseningarna kostar.

– Bara under en dålig månad, under januari som är en ganska svag flygmånad, har vi gjort av med 90 500 liter under 25 dagar i januari fullständigt i onödan.

Bara på att ligga och cirkla?

– Bara på att ligga och cirkla, ja.

Piloter klagade
Mer bränsle är det som går åt. Flynordic är bara ett av alla flygbolag som trafikerar Arlanda, där flygledarbristen är som värst. Flera flygbolag skrev nyligen till Luftfartsverket och klagade. Johan Björlin och andra piloter irriterar sig ofta på förseningarna.

– Det här är någonting som vi drabbas av varje dag och upplever som lite lätt frustrerande, för vi kan inte uppfylla våra kundlöften. Vi kan inte leverera den punktlighet som vi är vana vid att kunna leverera.

Vill ha högre löner
Det har sagts att arbetstidsreglernas nya krav om elva timmars dygnsvila begränsar flygledarnas möjlighet att jobba övertid. Men enligt Luftfartsverket är det bara en marginell orsak. Bristen beror också på att flygledarna vill pressa fram högre löner, och inte längre frivilligt jobbar övertid. Därför spricker schemat när någon blir sjuk.

För att hejda flygförseningarna som riskerar bli ännu större i sommar, ska Luftfartsverket genom extra ersättningar locka flygledarna att jobba övertid och flytta sina semestrar från sommarmånaderna.

”Alltid lätt att vara efterklok”
Men flygledarnas fackliga organisation, ST-flygledning, säjer att de länge har varnat för flygledarbristen. Luftfartsverkets chef för flygtrafikledningen, Thomas Allard, håller delvis med.

– Ja, det är alltid lätt att vara efterklok. Men vi ska komma ihåg att när branschen fick sin nedgång 2002, 2001, så hade vi en ekonomisk övertalighet på 60 flygledare som vi valde att behålla. Under den tiden var vi tvungna att spara en miljard för att branschen och Luftfartsverket skulle klara den här situationen, och vi var tvungna att bidra till det också.

– Så vi ställde alltså flygledarutbildningen under 2002 och 2003 för att dra på den fullt ut igen 2004. Den sjuprocentiga brist vi har i dag är natutligtvis en del i detta, säger Thomas Allard, chef för flygtrafikledningen på Luftfartsverket.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista