Våldsspiral i Brasilien och Mexico

I Latinamerikas två största länder, Brasilien och Mexico, har det knarkrelaterade våldet nått skrämmande dimensioner. Förra året dödades över 2 000 i Mexico och minst lika många i Brasilien. I år kommer siffrorna att bli än högre.

Copacabanas vita strand betäcks av 1 300 röda rosor. En ros för var och en som dött i det knarkrelaterade våldet i Rio de Janeiro bara under årets första fyra månader.

25 döda på en dag
Under veckan som gick exploderade ännu en gång kriget mellan knarkmaffior och polis i Riofavelornas gränder, under en enda dag dödades 25.

Samma dag i Mexico dödades 34 människor. I Mexico har under årets första fyra månader 700 människor dödats enbart som ett resultat av knarkmaffiornas krig; ofta handlar det om rena avrättningar, många av offren är poliser - flera av dem har fått sina huvuden avhuggna.

Hänsynslösa
Brasilien och Mexico, Latinamerikas två största länder, har nu definitivt ersatt Colombia som central skådeplats för knarkmaffiornas härjningar.

Dagens maffior är bättre organiserade, bättre beväpnade betydligt bättre än polisen och kanske är de också än mer hänsynslösa än sina föregångare i Colombia som Medellinkartellen och Calikartellen.

De mexikanska maffiorna har anställt avhoppade militärer - påtagligt många från Guatemalas ökända elitstyrkor ”kaibiles” som låg bakom de värsta massakrerna under kriget mot vänstergerillan på 80-talet.

Socialt stöd
De brasilianska maffiorna har i många fall drag av en slags hemliga broderskap, baserade på extrem lojalitet, men också ömsesdidighet. Vilket bidragit till det sociala stöd de ofta åtnjuter i favelas och andra marginella områden.

Knarkekonomins tentakler sträcker sig in i samhällets alla skrymslen och vrår. Men vad som ligger bakom det allt mer extrema våldet i Brasilien och Mexico de senaste åren; det tycks framförallt vara strävan efter territoriell kontroll.

I Rio de Janeiro handlar det mycket om de bästa ställena för att sälja kokain till stans köpstarka medelklass.

Militären kallats in
I Mexico handlar det mer om att kontrollera transportvägarna norrut, mot den verkligt stora marknaden - den i USA.

Både i Brasilien och Mexico har det gått så långt att militären har kallats in för att driva kampen mot maffiorna. En åtgärd som har kritiserats, men som visar att kriget mot knarkmaffiorna allt mer börjar likna ett inbördeskrig.

Ett inbördeskrig vars drivkraft, ironiskt nog, ytterst har att göra med elementära marknadskrafter som tillgång och efterfrågan.

Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".