Tillväxten i Afrika bättre än någonsin

De senaste årens stora efterfrågan på råvaror som olja och metaller gör att det går allt bättre för många afrikanska länders ekonomi. Det märks också på utvecklingen för de svenska Afrikafonder som investerar i företag i Afrika.

Arne Bigsten är professor i utvecklingsekonomi vid Göteborgs universitet. Han kallar det för en resursboom.

– Det är en väldig ökad efterfrågan på råvaror av olika slag, som olja, koppar och andra metaller. Det är något som Afrika har gott om och är bra på att producera. Den ökade efterfrågan från Kina och andra har drivit upp priserna på de här varorna och det har inneburit att man fått en väldig injektion av pengar så att tillväxten de sista åren har legat på över tre procent per capita i snitt i de afrikanska länderna. Det är historiskt sett mycket bra, säger han.

Allt stabilare politik
De senaste årens ökade efterfrågan på råvaror tillsammans med en i många fall allt stabilare politik har lett till att tillväxten i flera afrikanska länder idag är bättre än någonsin. Till exempel Moçambique som saknar inkomster från olja har en tillväxt på nära 10 procent.

– Viss optimism kan man trots allt känna när det gäller de afrikanska framtidsutsikterna, även om man har blivit besviken ett antal gånger tidigare, säger Arne Bigsten.

I Zambia är kopparpriserna rekordhöga och i Nigeria har oljeinkomsterna gjort att man har börjat betala tillbaka på utlandsskulden.

Afrikafonder går bra
Det är också främst i råvaru- och i finansmarknader som de två svenska fondförvaltare, som sedan ett år tillbaka erbjuder Afrikafonder, verkar. Efter en dålig start går nu fonderna allt bättre. Enligt Fredrik Colliander på HQ fonder hör Afrikafonderna till dem som går allra bäst idag.

Även om det går bra för företagen så är det inte säkert att företagens vinster hamnar i de afrikanska länder där de verkar, eller att befolkningens tillvaro förändras nämnvärt.

Men oavsett om det är australiska företag eller sydafrikanska banker som investerar i till exempel Moçambique så gör företagen och investeringarna ändå nytta, menar Arne Bigsten.

– Man skulle kunna tänka sig att andra typer av mer godhjärtade investerare skulle kunna ge ännu bättre bidrag. Men de finns inte i sinnevärlden. Så man får ta de investerare som finns och se om man trots allt inte har mer nytta av att de kommer än av att de inte kommer, säger han.

Margareta Svensson
margareta.svensson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".