1 av 4
Ambassaden i Washington får besök av Fredrik Reinfeldt.
2 av 4
Palme mot Vietnamkriget.
3 av 4
En miljon svenskar utvandrade.
4 av 4
Reinfeldt i USA.

Reinfeldts inbjudan en tidig invit

Den 13-17 maj besöker statsminister Fredrik Reinfeldt USA. Förbindelserna mellan Sverige och USA har åkt berg- och dalbana de senaste 30 åren. Det har svängt mellan frost och töväder.

Amerikanernas inbjudan till Reinfeldt ses som en mycket tidig invit under statsministerns första tid vid makten.

Förutom president George Bush träffar Sveriges statsminister också representanter för kongressen samt FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon.

Dessutom ska Reinfeldt diskutera miljö- och klimatsatsningar med Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger och besöka den nya moderna ambassaden vid Potomac-floden i Washington, House of Sweden, en stor svensk satsning.

Relationerna mellan Sverige och USA är i grunden mycket goda och läget skiljer sig mycket från det som rådde i början av 1970-talet, när dåvarande statsministern Olof Palme starkt fördömde USA:s bombningar i Vietnam.

Utvandringen stärkte banden
Innan dess hade relationen varit bra eller mycket bra. De svensk-amerikanska förbindelserna inleddes tidigt. År 1638 etablerade Sverige kolonin New Sweden, belägen i staten Delaware. Sverige var dessutom ett av de första länderna att erkänna USA efter självständighetsförklaringen.

En avgörande betydelse för djupet i förbindelserna mellan de två länderna var utvandringen, som kom igång på allvar i mitten av 1800-talet.

Mer än en miljon svenskar flyttade till USA. Det är procentuellt sett bland de allra högsta siffrorna i Europa. Under 1800-talet var det mest bönder och under början på 1900-talet många industriarbetare.

Det skapade en nära folklig kontakt mellan svenskar och USA, som bestått in i modern tid. Idag finns en betydande andel svensk-amerikaner framförallt i Delaware, Maine, Minnesota, Illinois, Wisconsin, North Carolina och i delstaten Washington.

Höll fast vid neutraliteten
På 1930-talet stod länderna kanske närmast varandra när socialdemokraternas krispolitik i Sverige och president Roosevelts New Deal i USA, sågs som närbesläktade politiska strategier.

Efter andra världskriget komplicerades förbindelserna. Sverige var politiskt, ekonomiskt och kulturellt fullständigt integrerat i det av USA ledda västblocket. Men militärt höll Sverige fast vid neutraliteten, bland annat för att inte försvåra Finlands ställning.

I själva verket var dock Sverige inte lika neutralt. Förberedelser gjordes för att i en krigssituation kunna ta emot förstärkningar från Nato. USA räknade Sverige som en allierad som skulle understödjas.

Palmes uttalande skapade kris
På den diplomatiska nivån var samarbetet utmärkt under de här åren. Det bröts julen 1972 när Olof Palme jämförde de förödande amerikanska bombningarna av Nordvietnam med bland annat nazityska brott under andra världskriget.

I USA reagerade president Richard Nixon med ursinne och den värsta krisen i de svensk-amerikanska relationerna var ett faktum.

USA svarade med att inte ta emot den nyutnämnde svenske ambassadören Yngve Möller. Han kunde aldrig tillträda på ambassaden i Washington och Sverige representerades under en följd av år på lägre nivå.

När sedan USA skickade en ny ambassadör till Stockholm kastade svenskar ägg på honom på Arlanda. Den här perioden var ett lågvattenmärke i den svensk-amerikanska diplomatin.

Först när Ingvar Carlsson bjöds in till Vita huset 1987 var förbindelserna helt normaliserade.

De ekonomiska banden tog dock aldrig skada. Under 90-talet gick relationerna från bra till att bli utpräglat varma. Till det bidrog förstås att det satt en demokratisk president i Vita huset, Bill Clinton. Sverige stödde aktivt USA:s linje i till exempel Kosovo och inledde ett samarbete med NATO.

Kritik mot Irak-kriget
Efter den 11 september ställde sig Göran Persson helhjärtat och emfatiskt bakom USA i kampen mot terrorismen och kriget mot Afghanistan.

Men när USA startade kriget i Irak började det återigen gnissla mellan Sverige och USA. Hårdast i kritiken var utrikesminister Anna Lindh, medan Göran Persson var mer återhållsam. Men den här gången orsakade kritiken inte ens en märkbar försämring av förbindelserna. Persson blev flera gånger inbjuden till Vita huset.

Reinfeldt och Irak
Sveriges nya borgerliga regering har inte kritiserat Irak-kriget på samma sätt som den förra regeringen. Det har USA:s Sverigeambassadör Michael Wood uttryckt glädje över.

Reinfeldt vill i samtalen med Bush istället lägga vikten vid frågor om klimatet och energin.

Fredrik Reinfeldt vill inte beskriva sig själv som en ideologisk vän till George Bush. Även om moderaterna har traditionella band till republikanerna står Reinfeldt närmare demokraterna i flera frågor, bland annat när det gäller dödsstraff och abort. Tidigare har också statsministern sagt att demokraten Bill Clinton är en förebild.

Viktig handel
Ett ämne som också väntas komma upp under Fredrik Reinfeldts besök i USA är handelsförbindelserna.

För Sverige är handeln med USA mycket viktig. Den amerikanska marknaden har vuxit och blivit alltmer betydelsefull för svenska företag ända sedan ett handelsavtal undertecknades mellan våra länder 1783, The Treaty of Amity and Commerce.

Under början av 2000-talet var USA Sveriges största exportmarknad, men förra året gick Tyskland om.

Det är framförallt personbilar, läkemedel och telekomutrustning, som Sverige exporterar till USA. Även maskiner, raffinerade mineraloljeprodukter och vodka finns med bland de viktigaste varorna.

Värdet på exporten uppgick förra året till drygt 100 miljarder svenska kronor och utgör nio procent av vår totala export. Vi säljer mer till USA än till hela Asien.

De största svenska företagen på den amerikanska marknaden, mätt i antalet anställda, är Securitas, Gambro, Skanska, Electrolux och Volvo. Ungefär 200 000 amerikaner är anställda av svenskägda företag i USA.

Sverige köper bland annat verkstadsprodukter, maskiner och flygplan från USA. Omkring 106 000 svenskar är anställda av amerikanska företag i Sverige.

Avvaktande hållning
Även om viktiga frågor diskuteras på mötet mellan Sverige och USA så kan svenska regeringens relation till Vita huset bli något avvaktande.

Eftersom det nu pågår en nedräkning för Bush-administrationens tid vid makten, väntas inga banbrytande avtal bli undertecknade under Reinfeldts besök i USA.

Beatrice Janzon
beatrice.janzon@sr.se
Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".