Växter ger smartare smärtmediciner

Vitlök, chili och senap finns i var och varannan maträtt men de är också nya ledtrådar till bättre smärtbehandling med mindre biverkningar. Forskare i Lund har kartlagt hur växter påverkar kroppens smärtsystem och öppnar upp de kanaler som leder smärtsignaler till hjärnan.

Professor Edward Högestätt tror nu att man skall kunna stoppa smärtsignaler precis i starten.

– Vi ska få god effekt utan att få en massa bekymmersamma biverkningar, vilket ju är problemet med dagens läkemedel mot smärta, säger Edward Högestätt.

Om nu växter kan kallas smarta så är de det bland annat genom att påverka och styra sin omgivning med kemiska substanser. Djur undviker till exempel chili för att det är obehagligt eftersom chili påverkar smärtsystemet.

Lundaforskarna har visat hur ämnen i vitlök, chili och senap fungerar som dörröppnare till kroppens smärtsystem. Längst ut i smärtnerven öppnar de upp de kanaler som leder smärtsignalen till hjärnan.

Stort behov av nya läkemedel
Har man identifierat de ämnen som fungerar som nycklar till smärtsystemet, menar forskarna att man också kan skräddarsy molekyler som blockerar kanalerna in i kroppens smärtsystem. Professor Edward Högestätt menar att det finns ett mycket stort behov av nya läkemedel.

– Smärta som kliniskt problem är ju gigantiskt, säger han.

Smärta är en av kroppens viktigaste varningssignaler och alltså ett nödvändigt ont. Samtidigt kostar värk och smärta samhället runt 90 miljarder kronor varje år i sjukskrivningar, sjukvård och utebliven produktion. Och de stora kostnaderna är bland annat ett bevis för att dagens mediciner inte alltid fungerar så bra.

– De slår ute i periferin, i huden eller i de organ där vi har ont, de slår på ryggmärgsnivå och de slår centralt. När man har så breda läkemedel som till exempel morfin, blir problemet att de också ger väldigt mycket biverkningar, säger Edward Högestätt.

– Även om läkemedlen är effektiva så kommer själva behandlingen inte vara särskilt bra. Kan man rikta ett läkemedel mot de specifika strukturer som bara finns i smärtnervernas nervändslut så borde man rimligen få färre biverkningar, säger professor Edward Högestätt, professor i klinisk farmakologi vid Lunds universitet.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista