Lantbruk farligaste arbetsplatsen

Lantbruket är den farligaste arbetsplatsen i Sverige. I genomsnitt dör 12 personer varje år i jordbruk och lantbruk. För att minska antalet olyckor vill nu en statlig utredning bland annat införa subventionerade besök av rådgivare på alla gårdar.

Gunnar Gärshag har en gård i Järstorp utanför Jönköping, han välkomnar förslaget.

– Riskerna finns ju där i och med att vi pysslar med olika saker från dag till dag, och det är mycket maskiner. Det finns ju risker med det, säger Gunnar Gärshag.

Tänker man på det?

– Man försöker väl tänka på det, men det kan ju vara så att man blir lite hemmablind...

Gunnar Gärshag är mitt inne i första vallskörden, en stressig tid när det är lätt att göra misstag. Själv har han aldrig råkat ut för några större olyckor, bara mindre skador som han kallar det, till exempel smällar av trän under skogsarbete.

Varje år sker runt 5000 olyckor inom jord och skog som är så pass allvarliga att det påverkar arbetsförmågan, och i snitt dör 12 personer.

Det gör lantbruket till Sveriges farligaste arbetsplats, 2-3 gånger farligare än exempelvis byggbranschen. Det säger Lars Runemo på Jordbruksverket, som tillsammans med Skogsstyrelsen har utrett olyckorna.

– En lantbrukare sysslar med många olika verksamheter som var och en för sig är farliga. Han är byggnadsarbetare, han kör tunga maskiner, han hanterar stora och tunga djur och han fäller träd i skogen. Allt det här är farliga verksamheter, det vet vi. Han måste vara tusenkonstnär och duktig på att förutse olycksrisker på många olika områden.

Uppenbarligen är det många av de här olyckorna som aldrig anmäls?

– Ja, och det beror förmodligen på att en lantbrukare som skadar sig måttligt kanske går med armen i band en vecka, men han måste utföra sina sysslor i alla fall.

Olyckorna inom lantbruket beräknas kosta samhället mellan 2 och 3 miljarder kronor.

Utredningen har nu överlämnats till regeringen. Den efterlyser en rad åtgärder för att bättra på arbetsmiljöarbetet, bland annat inrättandet av ett kunskapscentrum och ett statligt stöd till utbildning av motorsågsanvändning, men framför allt till en frivillig rådgivningsverksamhet på varje gård.

– Det är ute på gården olyckorna sker och det är där vi måste sätta in stöten, tror vi. Så vi tror på en rådgivning ute på gården.

En slags subventionerad skyddsrond?

– Ja, precis. För det är ju så att de allra flesta lantbruksföretag är familjeföretag eller enmansföretag och de har inga skyddsronder som större företag har. Så den stora majoriteten lantbruksföretag har aldrig några besök som gäller arbetsmiljön eller säkerheten.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista