Povel Ramel är död

En av svensk underhållnings mest mångsidiga artister - Povel Ramel - är död. Han har avlidit i sitt hem, meddelar en vän till familjen. Povel Ramel var revymakare, författare och upphovsman till mer än tusen musiktitlar. Han blev 85 år.

En av landets stora inom musik och underhållning. En genial parodiker med poetiskt lyft som smälter ihop text och musik till en högre enhet, och med förmågan att vara giftig med finess. En  av våra mest älskade musikprofiler någonsin.

Povel Ramel föddes 1922 i ett borgerligt överskikt som tidigt kunde chockas av den unge narren. Så här berättade han för mig en gång om hur första boken mottogs av en godsherre Ramel.

– En gammal ädling på något gods, namne till mig men lät sin betjänt köpa boken, tittade i den, läste två sidor, gav tillbaka boken till betjänten och sa: ”bränn smörjan!”, berättade Povel Ramel.

Flydde skolan
Skolbetygen kunde vara usla. Gossen Ramel flydde helt enkelt skolsalen. Men som tonåring väntade en livsavgörande händelse: föräldrarnas plötsliga död i en bilolycka.

– Jag hade aldrig något sorgearbete som man anses skola ha. Det där har jag funderat över och undrar om det inte är så att jag under hela livet, hela karriären har gått igenom ett slags bakvänt sorgearbete i glädjens tecken. Jag gömde mig i det som var kul och roligt, och att göra sådant, berättade Povel Ramel.

Redan i tonåren uppträdde han på krogen Maxim på Götgatan i Stockholm. Så väntade Thor Modéen på Mosebacke. Under sent 1940-tal radiotjänst i serier som bröt mark för crazy-humor på svensk botten.

Med åren skulle radions musikutbud också få sig en mild Ramelsnyting.

Banbrytande sabotör
Povel Ramel var en banbrytande sabotör mot det klassiska svenska tungsinnet.

– Nöjesutbudet var synnerligen begränsat i Sverige. Det var mycket tacksamt att vara en sorts ”gossen ruda” och störa i den här buljongen. Alla tyckte inte om det - det delade snart riket i två delar; de som älskade det och de som hatade det. De som älskade det var de unga, och de lyfte fram mig.

1952 bildades nöjesbolaget Knäpp upp.  Revypubliken skulle på några år uppgå till fem miljoner. Svenska folket knäpptes upp mentalt, inte via någon lättköpt underlivshumor.

– Det blev just det som var poängen. Vi höll oss duktigt ovanför bältet. Sexuella- och underlivsanspelningar hade jag sett nog av tyckte jag, billiga sådana. Knäpp upp var mer de andliga knäpptjäningarna än byxor och sådant, berättade Povel Ramel.

”Barnet i gubben”
Mellan 1 000 och 2 000 musikaliska Rameltitlar finns registrerade. Povel Ramel tycktes absolut outtömlig på skaparförmåga. Han berättade om förmågan att ”låta barnet i mig hjälpa gubben i mig att överleva”.

Jag frågade honom en gång om vilken Ramellåt han gillade bäst. Kanske Ta av dig skorna, efter Beppe Wolgers text. Där samsas enkelhet och kvalitet på ett tidlöst vis.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se