Många är dömda för brott.

Många i mc-gängen dömda för grova brott

Mer än tre fjärdedelar av de 112 medlemmar i mc-gängen Hells Angels, Bandidos och Outlaws, som Sveriges Radio granskat, har dömts för brott. Det visar Sveriges Radios granskning av mc-gängen.

Trots att flera medlemmar gripits på senare tid, ökar antalet medlemmar i gängen. Ökningen är oroande, säger Therese Mattsson, som är chef för Rikskriminalpolisen.

– Det är bekymmersamt att det är så stor nyrekrytering till de här grupperingarna. Den gör att det ständigt fylls på med nya individer, som vill in i den här branschen utan att egentligen veta vad de ger sig in i, säger Therese Mattsson.

Det är långt ifrån bara motorcykelåkning som livet i mc-klubbarna handlar om. Enligt rikskriminalchefen Therese Mattsson handlar det snarare om att leva med brott som affärsidé.

Tre av fyra dömda
Det tyder också den granskning som Sveriges Radio har gjort på.

Av 112 granskade medlemmar i Hells Angels, Bandidos och Outlaws, samt i deras undergrupper, har mer än tre av fyra dömts för brott.

I många fall handlar det om flera brott och mycket grova brott. Nästan hälften av medlemmarna har till exempel dömts för narkotikabrott eller misshandel och var femte för utpressningsbrott.

Andra vanliga brott är vapenbrott och hot, men det finns också domar om mord, dråp och allmänfarlig ödeläggelse.

Fängelsedomar vanliga
De 112 medlemmarna har tillsammans dömts till fängelse i nästan 290 år och har fått betala över en halv miljon kronor i böter för sina brott.

Störst är brottsligheten inom Bandidos. Där tycker Therese Mattsson att polisens arbete på senare tid har fungerat bra.

– Jag tycker att vi har varit ganska framgångsrika när det gäller kampen mot Bandidos under vintern och våren, men vi vet också att vi aldrig kan slå oss för bröstet och säga att nu har vi klarat av det här. Vi måste hela tiden jobba vidare med detta, säger Therese Mattson på RPS.

Punktmarkering
Sedan en tid tillbaka arbetar polisen med en ny strategi för att bekämpa kriminella med kopplingar till mc-gäng. Det handlar om punktmarkering, där vartenda småbrott eller obetald böter ska rapporteras.

Rikskriminalchefens order är tydlig och lyder ”de ska bort”.

Ett led i arbetet är den lista på 100 grovt kriminella som Rikskriminalen gjort. Personerna på listan består till hälften av medlemmar i de aktuella mc-gängen och deras undergrupper.

Polisen har hjälp i arbetet med punktmarkeringen, berättar Therese Mattsson.

– Vi har gemensamt tagit ett beslut om den här 100-listan, target-listan, där har både tullen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, polisen och Riksåklagaren tagit beslut om att det är den här listan vi jobbar efter. Den gäller för hela Sverige, säger chefen för Rikskriminalen Therese Mattsson.

Nina Odermalm Schei
nina.odermalm@sr.se
Johannes Rosendahl
johannes.rosendahl@sr.se
Jenny Sanner Roosqvist
jenny.roosqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".