Ljumt intresse för hyresgaranti

Från den 1 juli införs den så kallade hyresgarantin. Den innebär att kommunerna kan få statligt stöd för att hjälpa främst unga att få ett hyreskontrakt.

Regeringen satsar 100 miljoner kronor och stödet betyder att kommunen går i borgen för sex månaders hyra.

Intresset från kommunerna är ljumt. Bara 104 av 203 kommuner tänker söka bidraget, visar en förfrågan från Statens Bostadskreditnämnd, BKN.

– Det var nog litet mer än vad vi hade förväntat oss, att över hälften har svarat att de är intresserade, säger Susann Bard på BKN.

Kommunen går i borgen
Stockholm, Jönköping, Borås och Luleå tillhör de kommuner som vill ha hyresgarantier.

Systemet innebär att kommunen går i borgen för den bostadssökandes hyra under 6 månader, beräknat till 5 000 kronor.

Det ska underlätta för ungdomar eller invandrare, att få ett förstahandskontrakt. Problemet är att det ofta krävs fast anställning, särskilt på större orter med bostadsbrist.

Susann Bard menar att det finns andra problem.

– På lite mindre orter kanske det finns personer som tidigare har haft problem med sin ekonomi, och av den anledningen inte får ett hyreskontrakt, men i dagsläget har ekonomisk förmåga att klara sitt boende, säger Susann Bard.

Räcker till många
De statliga garantipengarna räcker till 20 000 ungdomar, men Bostadskreditnämnden räknar med att regeringen anslår nya 100 miljoner för både 2008 och 2009.

När bostadsminister Mats Odell presenterade hyresgarantierna i våras sa han att detta är ett erbjudande som kommunerna inte kan säga nej till.

Men det är just vad många gör.

88 kommuner av 203 säger att de inte är intresserade av hyresgarantierna, till exempel Halmstad, Solna och Östersund.

Socialdemokratiska kommunalrådet Annsofie Andersson i Östersund, såg hellre att hyresgarantin sköttes av Försäkringskassan, som bostadsbidragen gör.

Att hyresgarantin nu kommer från en borgerlig regering är inte avgörande.

– Det har inte något att göra med vilken färg som regeringen har, utan att det här beslutet utgår helt utifrån hur vi ser att vi skulle kunna sköta det här på ett bra sätt i kommunerna. Då känns det dumt att bygga upp dubbla organisationer, säger Annsofie Andersson.

Lars-Erik Backman
lars-erik.l.backman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".