Få barn i missbruksfamiljer får hjälp i kommunala stödgrupper

Kommunerna är dåliga på att nå ut med sina stödgrupper för barn och unga i missbruksfamiljer, visar en rapport som IOGT-NTO:s juniorförbund, Junis, presenterar på måndagen.

Bara två procent av alla med missbrukande föräldrar får stödet trots att metoden anses fungera.

23-åriga Åsa Hanssons pappa drack när hon var 15 år, då hon fick hjälp i en stödgrupp.

”Det gav oerhört mycket”
– Den stora grejen där var att jag fick träffa andra som var i liknande situation och som gick omkring och bar på samma känslor som jag. Det leddes av vuxna som hade koll på problemet och vad det hela handlade om, och vi fick prata om det tillsammans och gav oerhört mycket, berättar Åsa Hansson.

I Sverige beräknar Socialstyrelsen att det finns cirka 200 000 barn och unga upp till 18 år i missbruksfamiljer. Men bara drygt två procent av dem är med i kommunernas stödgrupper, enligt Junis enkätundersökning.

Det trots att stödgrupperna har blivit fler. Tre av fyra kommuner erbjuder i dag möjligheten, vilket är en ökning mot föregående år.

Missbruket är barnens hemlighet
– Dels är det för att det är svårt att rekrytera barn, så är det självfallet. Det är ju deras stora hemlighet. Men det är också så att kommunerna måste satsa ännu mer och marknadsföra sin verksamhet ännu mer. Man når inte ut med informationen, säger Carina Eriksson som är förbundsordförande i Junis.

Hon menar också att risken är stor att unga som inte får möjlighet till, eller vet om att de kan vara med i en stödgrupp, hamnar i missbruk själva.

Åsa Hansson, vars pappa var alkoholmissbrukare, tycker det är synd att det är så få som får hjälp i stödgrupper.

”Prata med någon vuxen”
– Det är stödgruppen och nykterhetsrörelsen som har gjort att det har gått så pass bra för mig som det har gjort.

Hon säger också att ”är du ung, och inte vet hur du ska få stöd, så ryck tag i till exempel någon lärare, fotbollstränare eller vilken vuxen som helst för hjälp.”

– Det är jättebra om man visar att ”här finns jag och jag behöver prata”. Det ska man ha rätt till, säger Åsa Hansson, som fått hjälp i en stödgrupp.

Nils Eklund, P3 Nyheter
nils.eklund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".