Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Global efterfrågan på svensk fjärrkyla

Publicerat tisdag 17 juli 2007 kl 07.41

Fjärrkyla är på väg att bli en exportframgång. De tekniska lösningar som används av svenska energileverantörer för att producera kyla efterfrågas nu globalt.

Marknaden för fjärrkyla är stor, säger Bengt Uusitalo, vd för Capital Cooling Europe.

– Om man tittar på Europa så räknar vi med 60 till 80 miljarder euro under en 15-års period som man behöver satsa i fjärrkylaprojekt.

– Det är väldigt mycket pengar och det här framtvingas av de åtaganden vi har mot Kyotoprotokollet, att sänka Co2-utsläppen och samtidigt så måste städerna i Europa minska sina investeringar i nät som påtvingas av det här komfortkylebehovet som finns i Europa, säger han.

Kallt vatten
Fjärrkyla fungerar som fjärrvärme, fast tvärtom. Istället för varmt vatten flödar ofta kallt vatten från närmaste vattendrag genom tjocka rör.

I Sverige finns ett kunnande om fjärrkyla som lockar besökare från tätbefolkade områden. Av den totala elproduktionen används en allt större del till kyla, inte minst på grund av att fler byggnader får luftkonditionering.

I Stockholm driver energibolaget Fortum ett av världen största fjärrkylesystem. Nu byggs ett lager för att få ut mer effekt och fler kunder.

– Vi ska spränga ut ett utrymme under berget och fylla det med rent vatten och så kan vi kyla det vattnet med vårt fjärrkylesystem nattetid när det finns överkapacitet i fjärrkylesystemet, säger projektledaren Anders Hill.

– Då kan vi använda det kalla vattnet på eftermiddagarna som effekttillskott på nätet, säger han.

Dyrt att bygga
Att bygga fjärrkylenät är dyrt, men i Sydeuropa väljer fler energileverantörer lösningen då de vill kunna leverera både värme och kyla till kunderna. Enligt Bengt Uusitalo jobbar de företag som tillverkar traditionella kylanläggningar hårt på att utveckla energi- och kostnadseffektiva lösningar. Men än så länge står sig fjärrkylan bra i konkurrensen.

Klimatmål och nya regelverk påverkar inte bara energileverantörerna utan även kunderna.

Från den 1 juli är fastighetsägare skyldiga att upprätta en energideklaration. Det spelar också roll, tror Bengt Uusitalo.

– Fastighetsägarna kommer att få kontroll på sitt energibehov och de kommer att jobba intensivt tror jag med fastigheterna för att få ned det här på något sätt, det kommer också att bli tydligt hut mycket energi man förbrukar på kyla och värme och då kommer de att försöka få ned driftskostnaderna, säger han.

Ellen Karlberg
ellen.karlberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".