Landstinget anmäls för bristfälligt telefonsystem

I Skåne har chefsläkarna har tröttnat på det krånglande ip-telefonisystem som har införts. Både vårdcentraler och sjukhus i Skåne har haft problem med sina telefoner och nu Lex Maria-anmäls arbetsgivarna till Socialstyrelsen.

– Vid en del vårdcentraler har patienterna verkligen märkt att det är något som inte stämmer. Det har tagit kraft från det vanliga arbetet att man har behövt syssla med tekniska problem med telefonerna och det har varit ett stort arbetsmiljöproblem på de vårdcentralerna, säger Lars-Olof Tobiasson, en av chefsläkarna som gjort anmälan.

Det var för två år sedan som det nya ip-telefonsystemet började införas i primärvården i Skåne. Sedan dess har vårdcentraler och sjukhus i Skåne successivt fått det nya systemet och problemen har inte låtit vänta på sig.

Bland annat har det varit problem med att komma fram och det har ibland varit svårt att höra vad patienter säger. Problem som har varit mycket frustrerande för både patienter och personal i en redan hårt ansträngd arbetsmiljö.

Lex Maria-anmäler landstinget
Ännu har inte någon kommit till skada till följd av det krånglande telefonsystemet. Men eftersom chefsläkarna i Skåne inte ansett att de har fått tillräckligt med gehör för sin oro för patientsäkerheten har de alltså anmält Lex Maria-anmält sin arbetsgivare så att frågan kan utredas.

Ip-telefoni är telefoni via internet. Det är ofta billigare men det kan också skapa problem med både ljudkvalitet och pålitlighet. Enligt Krisberedskapsmyndigheten som följer ip-telefonins utveckling ses ip-telefoni i dag som fullt acceptabel teknik.

En ny teknik som även kan fungera bra och föra med sig fördelar, enligt Patrik Fältström som sitter med i regeringens it-råd.

Saknar teknisk kompetens
Enligt honom kan det bero på att upphandlaren saknar teknisk kompetens. För till exempel ip-telefoni måste de tekniska systemen på arbetsplatsen vara dimensionerade för det nya systemet för att det ska fungera bra.

Den offentliga upphandlingen omsätter ungefär 500 miljarder kronor per år och regleras av lagen om offentlig upphandling. Lagen reglerar bara hur upphandlingen går till och ställer bland annat krav på leverantören, men inte på att upphandlaren gör en bra upphandling.

– Framför allt inom det offentliga måste det bli betydligt kunnigare upphandlare. Här är det ytterligare en upphandling av ett ip-system som inte har varit tillräckligt bra. Två saker kan ha hänt: man ställde krav och antingen har det inte levererats ett system som uppfyller de kraven och då är det leverantören som ska ha smisk.

”Köparen kan ha gjort fel”
– Det andra som kan ha hänt är att man inte ställde tillräckligt hårda krav och då var det köparen som gjorde fel. Tyvärr är det alltför ofta köparen som ställer för dåliga krav, ofta för att få billiga system och hålla sig inom budget, säger Patrik Fältström, regeringens it-råd.

– Upphandlingslagen innehåller bara regler för hur man ska göra en upphandling, inte regler om att man måste köpa något som är bra eller fungerar. Det är en ren formalialag och det är över den som nämnden för offentlig upphandling utöver tillsyn. Man utövar inte tillsyn över att det köps in bra saker, säger Eva Sveman på Sveriges Kommuner och Landsting.

Bodil Lundmark
bodil.lundmark@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".