Klicka för större grafik

Vildsvin ett stort problem för lantbrukare

Den svenska vildsvinsstammen har ökat kraftigt de senaste åren, från ett hundratal djur i början på 1990-talet till omkring 50 000 i dag. Och vildsvinen kan ställa till stora problem för lantbrukare.

Lotte Melin, som har en gård utanför Osby i nordöstra Skåne, får ofta påhälsning av hungriga vildsvin.

– De bökar sönder vallarna och vi har också problem när vi ska så ut vallarna. Ärtor är helt omöjligt, då äter de utsädet innan det har kommit upp, säger Lotte Melin.

Det ser ut som om någon gått över Lotte Melins vallar med en jordfräs. Stora sår i markerna vittnar om vildsvinens framfart.

– De större problemen började för 3-4 år sedan när vi förstod att vi hade en bofast stam här i byn.

Förökar sig snabbt
I början av 1990-talet fanns det några hundra vildsvin i landet, främst i Sydsverige. I dag är de uppemot 50 000 och har spritt sig så långt upp som till Sundsvallstrakten. Vildsvinen förökar sig snabbt och år 2010 räknar vissa experter med att det kan finnas så många som 200 000 djur i Sverige.

Exakt hur stora skador som vildsvinen orsakar för lantbruket är inte utrett, men enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, så kan det röra sig om mycket stora belopp för de bönder som drabbas.

Sedan 1994 så får lantbrukarna inte heller någon ersättning för de skador som orsakas av vilt. Lotte Melin räknar med att vildsvinen kostar henne tusentals kronor varje år.

– Sår man ut en vall så har man tänkt att skörda den under tre år. Kommer de och fördärvar den redan första året så har man kostnader för tre år som bara har varit i ett år.

Naturvårdsverket ska utreda
Vildsvinens framfart har även fått politikerna att agera. Naturvårdsverket fick i fjol uppdraget av regeringen att se över vildsvinsfrågan. I slutet av sommaren skall verket träffa alla berörda parter, markägare, jordbrukare och jägare, och i slutet av hösten hoppas man komma med ett färdigt förslag till regeringen.

Men Lotte Melin har inga större förhoppningar på Naturvårdsverkets utredning.

– Jag tror mer på någon variant där markägare och jägare kan komma överens. Jag förstår att jägarna vill ha en jaktbar stam men jag tror också att kommer vi överens behöver vi inte ha så stora skador på åkermarken, säger lantbrukaren Lotte Melin.

David Rasmusson, Malmö
david.rasmusson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".