Människan är skuld till det ökade regnet

Att det har regnat alltmer de senaste 70 åren i norra Europa, Kanada och Ryssland, det beror på människans utsläpp. Det hävdar flera internationella klimatforskare i en ny rapport i dag.

Människan påverkar regnandet mer än vad som tidigare varit känt. Och de nya forskningsrönen gör det lättare att förutspå häftiga regn och skyfall.  

Det säger Erland Kjellén som är professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet. 

Människans handlande
– Ökningen av nederbörden som vi har observerat över norra halvklotet, hänger ihop med den globala uppvärmningen som i sin tur är orsakad av människan. Tidigare studier har visat att framför allt extrema nederbördstillfällen kan hänga ihop med den globala uppvärmningen, men den här rapporten visar att även ökningen av medelnederbörden ganska sannolikt hänger ihop med den globala uppvärmningen, säger han. 

Det är människan och hennes handlande som gör att det regnar mer i våra trakter. Det är rapportens kärna. I dag presenteras den i den naturvetenskapliga tidsskriften Nature. Författarna är klimatforskare från USA, Kanada, Storbritannien och Japan.  

Metoden gör rapporten trovärdig
Metoden som de använt sig av är i första hand konkreta observationer, där man jämfört regnmätningar mellan åren 1925 till 1999 med modeller av den globala uppvärmningen. 74 års regnmätningar har alltså analyserats och resultatet är att det regnar mer i våra trakter och att människans handlande är betydande. 

Och det är till stor del forskarnas metod, alltså tillvägagångssättet, som gör rapporten trovärdig säger Erland Kjellén.

Undersökningen tar sitt avstamp i verkligheten och är konkret. 

– Det är mycket trovärdiga resultat och som bygger på omfattande modellsimuleringar och ett omfattande observationsmaterial, säger han. 

Varför har man inte gjort det tidigare, det är ju gamla observationer? 

– Man har ju försökt sig på sådan här tidigare, men man har inte hittat den här samstämmigheten, utan det man har utvecklat nu är ny analysmetod som på ett fiffigt sätt förenar observationer och modeller, säger han. 

Tidigare har det gjorts liknande studier på till exempel temperatur och mänskligt handlande.

Betydelse för samhällsplaneringen
Nederbörden har varit svår att komma åt för att den är svår att mäta. Men den här gången har forskarna lyckats säger Veine Josefsson som är meteorolog på SMHI. Han tror att den här forskningen visar att det faktiskt går att beräkna regnoväder i framtiden, och det är till nytta för samhällsplanering som till exempel byggen av avlopp och vägar. 

– Det här är ju något man har tittat bakåt i tiden på men vi vill ju gärna titta framåt, och vi ser ju då att vi i större utsträckning kan lita på modellerna och ta hänsyn till det i vår framtida planering av vårt samhälle, säger han.

Lina Henningsson
lina.henningsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".