Dödlighet vid hjärtinfarkt kan halveras

Sjukhuset i Karlstad har på kort tid halverat dödligheten i hjärtinfarkter. Framgångarna beror till stor del på att man börjat arbeta med så kallad PCI-verksamhet, att hjärtinfarktpatienter behandlas med hjälp av ballongvidgning.

Dödligheten i en stor infarkt låg 2005 på 14,8 procent, men för 2006 gick den ner till 8,9 procent, säger läkaren Tage Nilsson.

– Det är alltså i stort sett sensationella siffror som man kan visa på här, säger Tage Nilsson.

Dödlighet inom 30 dagar
Ett internationellt sätt att mäta kvaliteten på hjärtvården är att se hur många patienter som lever 30 dagar efter sin infarkt. I Värmland kan man se att 30-dagarsdödligheten sjunkit från 14,8 procent till 8,9 procent av dem som drabbats av en stor infarkt.

– I absoluta tal, om man tittar på antal patienter, så är det ungefär 40 patienter som så att säga lever 2006, som inte hade gjort det under 2005. I relation till andra dödsorsaker så är det här av enormt stor betydelse, säger Tage Nilsson.

Startade egen vård
Den stora skillnaden kom när landstinget bestämde sig för att ta hem hjärtinfarktvården till Karlstad istället för att köpa den 10 mil bort, från Örebro.

Det är ett privat vårdföretag som flyttat in i Karlstads sjukhuslokaler och som sedan januari 2006 och driver verksamhet dygnet runt och alla dagar.

Det är många patienter som känner att de kanske inte hade levt idag om PCI i Karlstad inte funnits. Bosse Pettersson i Kristinehamn är en av dem.

– Från det att jag kom in på närakutmottagningen i Kristinehamn, till det att jag låg färdigbehandlad i en sal i Karlstad, tog det ungefär två timmar. Det är väldigt snabbt, och det räddade livet på mig.

Samlad förbättring
Tage Nilsson, en av läkarna som driver PCI, håller med.

– Det var ingen tvekan om att när han kom hit till sjukhuset så var han i mycket dåligt skick, så jag tror att Bosse har rätt i sin bedömning, säger Tage Nilsson.

Han säger att framgångarna inte enbart handlar om att de blåser ballonger i kranskärlen på sjuka patienter, utan också om en samlad förbättring av hjärtinfarktvården i Värmland.

– När man byter behandlingsmetod måste alla vara med, inklusive de andra sjukhusen, ambulanssjukvården, distriktsvården, narkosen, akuten, alla måste vara med på övergången, säger Tage Nilsson.

Mindre risker
Den landstinganställda kollegan, hjärtspecialisten Johan Lugnegård säger att den största skillnaden är att de svårast sjuka nu får en bättre och snabbare vård.

– Ju tidigare man kan återupprätta cirkulationen, desto mindre skada får man på hjärtat. Man utsätter patienten för mindre risk eftersom den tid där man har ett pågående infarktförlopp innebär större risk för rytmstörningar och även större plötsligt hjärtstopp, säger Johan Lugnegård.

Päivi Kotka
paivi.kotka@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".