Migration skapar slitningar mellan USA och Kuba

En ny strid har blossat upp mellan USA och Kuba. Det handlar om hur många människor som ska få flytta mellan länderna.

Det finns ett migrationsavtal från 1994, som innebär att USA varje år ska ge visum till 20 000 kubaner. Men nu anklagar både Kuba och USA varandra för att ömsesidigt sabotera avtalet.

Anarki
Avtalet mellan Kuba och USA kom till för att lösa den så kallade Balsero-krisen 1994. Den började när Fidel Castro beslutade att inte längre hindra någon från att ta sig till USA. Det var en protest mot att alla kubanska båtflyktingar då automatiskt fick uppehållstillstånd.

Effekten blev närmast surrealistisk. Under några veckor fylldes Kubas stränder av flottbyggare. Till och med mitt inne i Havannas centrum byggdes flottar, inte i smyg, utan mitt på ljusan dag.

Skrangliga flytetyg drev i jämn ström mot horisonten. Över 30 000 kubaner gav sig iväg. Hur många som gick underpå vägen vet man ännu inte.

Migrationsavtal
På Kuba kändes det som om samhällets kitt höll på att lösas upp och att en slags förvirrad anarki var på väg att ta över. I USA växte paniken över den ostoppbara strömmen av båtflyktingar.

Lösningen blev migrationsavtalet som innebär att USA varje år ska ge 20 000 kubaner visum och att samtidigt kustbevakningen ska stoppa alla båtflyktingar och skicka tillbaka dem till Kuba.

Men varje år vid den här tiden brukar kubanska myndigheter klaga på att USA inte uppfyllt sin del av avtalet. I år till exempel kommer bara drygt 10 000 kubaner att få visum.

Kubanerna menar att det rör sig om en politisk konspiration, ett försök skapa oro på Kuba och underblåsa en fortsatt ström av båtflyktingar för att svärta ner revolutionens rykte.

USA, å sin sida, hävdar att det är Kuba som saboterar avtalet. Genom att vägra USA:s intressekontor att lokalanställa så saknas 47 tjänstemän på konsulatet.

Enda landet med egen visumkvot
Kuba har också vägrat visum till flera ambassadtjänstemän och har också stoppat införsel av utrustning. Allt det har gjort det fysiskt omöjligt att klara av alla visumansökningar, som ju i praktiken är till betydligt fler än de 20 000 som ska utfärdas enligt avtalet.

Många kubaner som väntar på visum vittnar dessutom om att kubanska myndigheter håller inne med nödvändiga dokument och dessutom tar så mycket betalt att många inte har råd att lösa ut dem.

Som en liten not i kanten kan man konstatera att inget annat latinamerikanskt land är garanterat en egen visumkvot av USA.

Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".