Vägverket försvarar Förbifart Stockholm

Förbifarten kring Stockholm kommer att behövas trots trängselskatten som återinfördes på onsdagen. Det anser Vägverket som tillbakavisar kritiken från trafikexperter om att slösa bort skattepengar på ett projekt som kanske inte är samhällsekonomiskt lönsamt.

Susanne Lindh är Vägdirektör på vägverkets Stockholmsregion.

– Det är riktigt att vi inte har haft med effekterna av trängselskatten i de samhällsekonomiska kalkyler som är gjorda hittills. Det hänger samman med att det helt enkelt inte fanns beslut om införande av trängselskatter när vi gjorde våra kalkyler.

– Men jag tror inte att trängselskatterna har så stor påverkan på vårt förslag, det vill säga att det ändå kommer att behövas en ny förbindelse väster om Stockholm. Vi såg ju när trängselskatten var på försök att visserligen minskade trafiken genom stan men den ökade på de stora lederna, till exempel Essingeleden, säger Susanne Lindh.

25 miljarder
Det är SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, som ifrågasätter de samhällsekonomiska analyserna av 25-miljardersprojketet som ska leda trafiken förbi Stockholm.

Joanna Dickinson på SIKA sa i Ekot på onsdagsmorgonen att Vägverket i sina kalkyler inte tagit hänsyn till om trängselskatterna lyckas minska trafiken i sina kalkyler. Det skulle kunna innebära att samhällsnyttan inte är så stor.

Enligt Vägverket kommer sådana kompletterande analyser läggas fram i höst, men Susanne Lindh menar alltså att nya analyser knappast kommer leda till att man ändrar sig om förbifarten. Trafikpropparna lär bestå trots trängselskatten.

– För att vi ska lösa trafikproblemen i Stockholm som ju är storstadstrafikproblem så kommer vi att behöva både trängselskatter, nya leder som en förbifart och en utbyggd kollektivtrafik.

Opartiska granskningar
Men frågan om förbifarten är politiskt känslig och SIKA pekar i sin kritik på behovet av en opartisk granskning av samhällsnyttan vid dyra vägprojekt som det lätt kan gå prestige och politik i.

Den typen av expertkommittéer finns idag till exempel i Norge. Och även om Susanne Lindh på Vägverket anser att den svenska modellen med remisser fungerar ganska bra så välkomnar hon den idén.

– När det gäller samhällsekonomiska kalkyler så blir det alltid diskussion om dem. Det finns ingen perfekt samhällsekonomisk kalkyl som fångar in allt och därför kan det vara ett bra förslag att man tar hjälp av forskare och expertmyndigheter och hela tiden försöker utveckla de samhällsekonomiska kalkylerna, det kan man mycket väl göra, säger Susanne Lindh.

Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".