Kustbevakningen i södra Spanien har i år plockat upp och sänt tillbaka 2 000 båtflyktingar.

Båtflyktingströmmen till Europa fortsätter

Trots ökade insatser från spansk sida för att försöka skärpa gränskontrollen så fortsätter strömmen av flyktingar från Afrika som i små båtar och ofta med fara för livet, försöker ta sig till spanska kusten och Europa.

Ekot besökte Kustbevakningens torn i Almeria på den spanska sydkusten, dit många marockaner och algerier försöker ta sig för att jobba.

Direktör Miguel Zea står på terrassen på trettonde våningen i kustbevakningens och sjöräddningens 50 meter höga torn i hamnen. Nedanför Medelhavet och 20 mil ungefär rakt söderut ligger Marocko.

Försök att bromsa inflödet
– Veckan har varit hemsk, säger han. Två fiskare fick upp döda båtflyktingar i sina trålar och i helgen fick vi gå ut och ta hand om sju gummibåtar, fullpackade med människor. Det blir ofta så, när vädret är bra så försöker de. Lyckligtvis var alla vid liv.

Spaniens regering har på flera sätt försökt bromsa inflödet av illegala arbetare, inte minst efter fjolårets våg av västafrikaner som tog sig till Kanarieöarna.

Radarbevakningen längs kusten har byggts ut och fack och arbetsgivare har också gått ihop och ökat resurserna för att med kontor på plats i bland annat Senegal rekrytera arbetskraft. Strömmen av flyktingar har minskat jämfört med i fjol.

”Problemen finns kvar”
– Men på det stora hela finns problemen kvar, säger Ghassam Saliba, på den fackliga organisationen Cite, som jobbar med att organisera illegala invandrare i Spanien.

– Att rekrytera arbetskraft på plats i Afrika fungerar inte på långa vägar, det fattas personal. Om vi anlitar en senegales på plats och flyger hit honom tar det nästan åtta månader för byråkratin att mala och på den tiden har dubbelt så många sökt sig hit illegalt, säger han.

Havet utanför Almeria är för dagen lugnt, det blåser en svag bris. Kustbevakningen i södra Spanien har hittills i år plockat upp och skickat tillbaka 2 000 båtflyktingar.

– Ofta kommer de, berättar Miguel Zea, om 40-50 personer i båtar som kanske är bara 7-8 meter långa. De kommer som packade sillar i sina pateras, säger han.

”Kan sällan simma”
– De är ofta i dåligt skick, uttorkade och sjösjuka men ändå blir många hotfulla när vi dyker upp. Då bjuder vi på vatten och cigaretter. De kan nästan aldrig simma. Fast i förra veckan hittade vi faktiskt två algerier efter att fiskare slagit larm. Deras båt hade vält och de var de enda överlevande 30 kilometer från land. De kunde ju simma, det var en oerhörd lättnad.

Jag frågar om han ser något slut på flyktingsströmmen.

– Nej, den kommer att fortsätta, säger Miguel Zea.

Han vill inte spekulera i vad som borde göras från politiskt håll.

– Min uppgift är att rädda så många som möjligt från att drunkna, säger Miguel Zea, direkör på Sasemar, den spanska kustbevakningen och sjöräddningen.

Magnus Thorén
magnus.thoren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".