Kulturkrönikan 21 oktober

Religionen är på stark frammarsch i gamla kommunistländer som Ryssland och Albanien, konstaterar kulturkrönikan.

I tidskriften Current History skriver den amerikanske sociologen Richard Madsen om den kinesiska regimens osäkra hållning till landets starka religiösa uppsving. Partistödda katolska och protestantiska organisationer har svårt att matcha den inofficiella religiösa nytändningen.

Av landets 50-100 miljoner protestanter och 10-15 miljoner katoliker är en stor majoritet underjordiskt verksamma och på landsbygden ger den evangeliska pingströrelsens stora framgångar huvudvärk för regimen.

Officiellt är regimens linje religiös tolerans så länge politiken lämnas utanför och partiets auktoritet inte utmanas. Men det post-maoistiska Kinas ideologiska vakuum hanteras illa av regimen, skriver Madsen. Viss tolerans paras med sådana militanta överreaktioner som i Tibet och fördömandet av qui-gong och Falun Gong, rörelser som under Maotiden till och med uppmuntrades.

Samtidigt har västvärlden svårt att förstå kinesisk religiös tradition, skriver Madsen. Såväl gamla sociala riter som konfucianismen och kejsarkulten har saknat västvärldens gränser mellan profant och religiöst.

Dagens kinesiska regim prövar en vansklig balans mellan modernitet och tradition, materialism och andliga behov som är en av landets stora utmaningar, finner sociologen Richard Madsen.

I Ryssland återöppnas i stor skala kyrkor och kloster, skriver Rysslandskännaren Per Arne Bodin i sin essäbok Historien och evigheten. Putin har demonstrerat sin ortodoxa tro öppet, visar sig i kyrkan regelbundet och har låtit sig välsignas av den ryske patriarken. Den ryska kyrkan har kanoniserat offren för de sovjetiska religionsförföljelserna och till och med helgonförklarat den gamla kejsarfamiljen.

Så ingår också den ryska religiösa pånyttfödelsen ofta i en våg för historienostalgi och nynationalism, konstaterar Per Arne Bodin.

Symboliskt har varit återuppbyggnaden i Moskva av den enorma Kristi frälsarkatedralen. Den inte bara revs under Stalintiden utan var också tänkt att ersättas av ett gigantiskt ”Sovjeternas centralpalats” som skulle ha blivit högre än Empire State Building.

Den ryska kyrkan ges i dag också ökad roll inom såväl försvarsmakten som i fängelser, skolor och universitet. Som social välgörare har den också fått en viktig symbolisk roll som en mindre korrupt samhällsfaktor i den nya marknadsekonomins bakvatten.

1967 var Albanien första land i världen att officiellt förbjuda religiös verksamhet. Sedan kommunismen föll på 90-talet är religionens återkomst markant, rapporterar Dagens Nyheters Thomas Hall. Moskéer och kyrkor är ofta överfulla, och kyrkobyggnader har återuppbyggts ofta med utländskt kapital, sedan de under kommunismen förvandlats till sporthallar, lagerlokaler, biografer och restauranger.

Omkring två tredjedelar av albanerna tros idag vara muslimer, men siffrorna är osäkra. Det är ett nytt Albanien som växer fram, säger en ung invånare till DN:s utsände.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".