Hastighetskamerorna räddar liv

Försöket med automatisk hastighetsövervakning på flera platser i landet har lett till färre döda och lägre hastigheter på de aktuella vägarna, trots att många bilister sluppit böter på grund av dåliga bilder. Det visar den första större utvärderingen som nu är klar.
Antalet kameraskåp kommer nu fördubblas. Det säger Per Ola Classon på Rikspolisstyrelsen. – Efter förhållandena tycker jag det har fungerat bra, säger Per Ola Classon. Jag blir ju glad för varje jobb man kan göra som kan komma allmänheten tillgodo, där man vet att man kan vara med och rädda människoliv. Farten minskade direkt I dag finns 120 kameraskåp på 15 platser runt om i landet. Försöket inleddes på allvar sommaren 2001, och enligt den utvärdering som nu gjorts av Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, har antalet döda minskat med 60 procent när man tagit hänsyn till den ökade trafiken. Även hastigheterna har bevisligen blivit lägre, inte sällan med 5–10 kilometer i timmen, och det är mer än förväntat. Farten minskade redan innan kamerorna ens fungerade. Men det finns också problem. Nästan varannan fortkörare som fotograferades har sluppit undan bland annat på grund av dålig bildkvalitet. Polisen har också haft svårt att hinna med pappersarbetet och bland har man inte ens laddat kamerorna. Totalt är det bara 2 600 bilder som lett till böter. Trafiksäkerhet övergripande mål Men Per Ola Classon anser ändå att det viktigaste är ökad trafiksäkerhet. Försöket ska nu utvecklas, antalet kameror fördubblas i år, och efter en viss tveksamhet från bilisterna inledningsvis, anser polisen att acceptansen har ökat.
Daniel Rundqvist
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".