1 av 3
Bybor försöker reparera sitt hus efter cyklonens förödelse.
2 av 3
En flicka hämtar dricksvatten under översvämningarna i augusti 2007.
3 av 3
Alla risodlingar har förstörts.

Vattnet ett ständigt hot mot Bangladesh

Återigen har det fattiga Bangladesh drabbats av en förödande naturkatastrof med kanske 10 000 döda. Men i framtiden kommer det att bli ännu värre. Den globala uppvärmningen kan göra att stora delar av landet permanent hamnar under vatten och stormarna kommer att bli än kraftigare.

Miljontals människor kommer att tvingas fly från sina bosättningsområden. Bangladesh drabbas med stor regelmässighet av cykloner men Sidr var en av de mest våldsamma på länge med vindhastigheter på uppemot 250 km i timmen.

Cyklonen skapade också jättevågor på runt fem meter som svepte in över kustnära städer. Myndigheterna säger nu att man nått ut till också de mest avlägsna drabbade områdena och bilden av katastrofens omfattning börjar klarna.

Flera tusen människor har dödats. Röda Korset fruktar att dödssiffran till slut kommer att stiga till 10 000. Miljontals människor har blivit hemlösa. Att trots allt inte fler dog beror på att Bangladesh på senare år byggt upp ett förvarningssystem via radio och TV för cykloner. Åtminstone 1,5 miljoner människor hann i tid lämna de mest utsatta kustnära områdena.

Cyklonen kommer också att få långtgående ekonomiska följder. Riset stod i begrepp att skördas och nära nog allt har förstörts liksom viktiga räkodlingar vid kusten. Och det här är som sagt inte första gången som Bangladesh drabbas av en sådan förödande cyklon. Bara de senaste femtio åren har det skett sju gånger: 1960, 1961, 1963, 1970, 1985, 1991 och nu alltså 2007.

Den mest allvarliga var den 1970; då dog ofattbara en halv miljon människor, det är en av de värsta katastroferna i mänsklighetens historia. 1991 omkom mer än 140 000 människor. Utöver det har det skett en rad översvämningar som inte berodde på cykloner, senaste för tre år sedan stod huvudstaden Dhaka under vatten.

I Bangladesh är vattnet både vännen och fienden. Det är den goda tillgången på vattnet som gjort att människorna slagit sig ner där och kunnat skapa ett blomstrande jordbruk. Men det är också vattnet som gång på gång dödar. Bangladesh, östra Bengalen, består till största delen av ett jättelikt deltaområde. De viktigaste floderna är de väldiga Ganges och Brahmaputra. Jorden är bördig och det är naturligtvis inget problem med vattentillgången.

Men dessutom är Bangladesh extremt låglänt. Större delen av landet ligger bara några få meter över havsytan så en översvämning kan snabbt komma att omfatta stora områden. Till det bidrar också att de tidigare skogarna i landet är borthuggna, skogen binder vatten bättre än åkermark.

Och om det blir översvämning blir också oerhört många människor drabbade. Bangladesh är extremt tättbefolkat. Landet är bara en fjärdedel så stort som Sverige men har cirka 140 miljoner invånare. Ett normalår drabbas mellan 30 och 70 procent av landets yta av översvämningar.

Vattenhotet kommer från flera riktningar. De stora floderna kan svämma över, till exempel vid snösmältningen i Himalaya. Eller så kan stormar och cykloner på Bengaliska Viken vräka havsvatten över kusten. Bangladesh är också ett av de mest nederbördsrika områdena på hela jordklotet. Effekterna av naturkatastrofer i Bangladesh blir dessutom extra stora eftersom landet hör till de fattigaste i världen.

Till 1971 var Bangladesh en del av Pakistan under namnet Östpakistan. Men efter ett kortare befrielsekrig där också Indien ingrep blev landet självständigt. Sedan dess har levnadsvillkoren i landet förbättrats i takt med att fattigdomen har minskat. De senaste tio-femton åren har den ekonomiska tillväxten varit god. Medellivslängden har ökat och barnadödligheten har minskat, tillgång till rent dricksvatten är inte längre en lyx.

Men det är en uppryckning från den absoluta botten. Enligt Världsbanken är 166 länder rikare än Bangladesh per capita medan bara 41 är fattigare. En tredjedel av invånarna har varje dag mindre än en dollar att leva på.

Den stora fattigdomen, och trångboddheten, har också gjort att många människor tvingats bosätta sig i områden som är osäkra och utsatta för naturens makter, till exempel alltför nära strandlinjen. Mer välbärgade medborgare skulle aldrig tänka sig att bo där. Att husen är mycket enkla byggnader, till exempel av bambu, gör inte saken bättre om cyklonen kommer.

Men i framtiden är det inte bara de fattiga utan miljontals medborgare i Bangladesh som kommer att bo i farliga områden.

Den globala uppvärmningen och som resultat av den de väntade klimatförändringarna kommer nämligen att slå mycket hårt mot just Bangladesh, landet kommer att bli ett av de värst drabbade i världen.

Om man får tro forskarna så kommer monsunregnen i området att bli häftigare men också koncentreras i tiden. Den höjda temperaturen kommer dessutom att leda till att glaciärerna i Himalaya smälter och vattnet stiger då i floderna. Slutligen väntas havsnivån stiga, med kanske så mycket som en meter framemot år 2100.

Åtminstone en tiondel, kanske så mycket som en fjärdedel, av dagens Bangladesh hamnar då under vatten för gott. Enligt ett scenario väntas cirka 35 miljoner människor att fly till säkrare områden, de blir de nya klimatflyktingarna. Många kommer att försöka ta sig till huvudstaden Dhaka men den är redan en av världens största och snabbast växande städer med stora problem att ta emot allt folk.

Många människor kommer säkert också att ta sig över till Västbengalen, det vill säga till Indien. I jämförelse med vad som väntar kan till och med en dödlig cyklon som Sidr komma att bli ihågkommen som en västanfläkt.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".