Laval lämnade Sverige.

Besked i Vaxholmskonflikten i dag

Idag, tisdag, kommer utslaget från EG-domstolen om den tre år gamla så kallade Vaxholmskonflikten då det lettiska byggbolaget Laval utsattes för stridsåtgärder av det svenska facket för att företaget vägrade att teckna kollektivavtal.

Domstolen ska svara på frågan om stridsåtgärderna var tillåtna enligt EU:s lagstiftning. Konflikten har lett till att fler utländska företag nu är beredda att skriva på kollektivavtal. En av dem som kan tänka sig skriva på kollektivavtal är den ungerske byggföretagaren Kàroly Sàrközi.

Kàroly Sàrközi kände till Vaxholmskonflikten redan innan han kom till Sverige med sina 17 anställda och självklart vill han inte råka ut för något liknande. Men han säger också att det inte är av rädsla för facket som han skriver på avtalet utan att han vill anpassa sig till den svenska modellen eftersom han tänkt sig att verka långsiktigt i Sverige.

”Mycket lättare idag”
Ordföranden för fackförbundet Byggnads avdelning i Stockholm Johan Lindholm säger att det efter Vaxholmskonflikten blivit lättare att få till kollektivavtal med utländska företag.

– Det är mycket lättare i dag. Det är inte bara att vi finns utan även de företag som hyr in, eller tar in de här bolagen på sina arbetsplatser vet ju att det är kollektivavtalet är det som gäller i Sverige. Så det ligger väl indirekt ett krav på det naturligtvis.

Arbetsgivarna håller med
På arbetsgivarsidan har man samma uppfattning. Lars Ihse, vd på Stockholms byggmästareförening, tror att de företag som har hört talas om Vaxholmskonflikten numera tänker sig noga för.

– Efter Vaxholmskonflikten är det väl inte några utländska företag, efter den långa blockaden, satt sig i det läget att de bara tvärvägrar att teckna ett kollektivavtal. De såg ju hur det gick i det fallet.

Men bara för att företag skriver på kollektivavtal är ju inte det någon garanti för att de sedan betalar ut avtalsenliga löner.

– Där har vi ju fått signaler att det ibland på papperet är en just kollektivavtalsenlig lön, men det visar sig att när yrkesarbetarna ska ha ut pengarna i sina hemländer så är det bara en del som kommer till deras fickor. Det andra stannar på vägen, säger Lars Ihse.

Tips om svartjobb
Samtidigt som det blivit lättare att få kollektivavtal med byggföretag så har högkonjunkturen gjort att det blivit allt vanligare med svarta löner. Men då handlar det framförallt om mindre byggjobb åt privatpersoner, säger Byggettans ordförande Johan Lindholm.

– För några år sedan kanske man fick något tips i veckan och vi åkte ut och kontrollerade det hela på plats. I dag är det tips dagligen, så visst är det en ökning.

Johan Prane
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista