Högsta domstolen friar häleridömda

En dom i Högsta domstolen har på fredagen klarlagt att det inte går att bli dömd för ett brott när brottet provocerats fram av polisen på det sätt som gjordes i Köpenhamn för drygt två år sedan. Polisen försökte då köpa en Rembrandt-tavla som stulits från Nationalmuseum. Riksåklagare Fredrik Wersäll tycker att rättsläget blivit klarare i och med domen.

– Den visar helt enkelt att om det är så att en provokation från polisens sida leder till att en person begår ett brott som man annars inte skulle ha begått, så ska man inte dömas för det brottet. Så tolkar jag domen, säger Fredrik Wersäll.

Säger domen någonting om hur polisen får arbeta med provokation?

– Den antyder faktiskt att det mycket väl kan vara så att provokationen i ett sådant här fall – trots att åtalet ogillas – kan vara tillåten. Men det har inte funnits skäl för Högsta domstolen att gå in närmare på de polisiära metoderna.

Det har gått sju år sedan två tavlor av Renoir och en målning av Rembrandt stals från Nationalmuseum i Stockholm.

Dömdes för häleri men slapp straff
I september 2005 fick polisen fatt i Rembrandttavlan genom att försöka köpa tavlan av tre män.

De tre männen åtalades i Sverige för häleri och Svea hovrätts dom mot männen blev att de dömdes för häleri men slapp bli straffade eftersom polisen provocerat fram brottet och männen därmed inte kunde få en rättvis rättegång.

Med dagens dom går Högsta domstolen ett steg längre och friar männen helt från brottet med stöd av Europadomstolens praxis.

Polisens möjlighet till provokation utreds
Regeringen kommer att utreda möjligheten för den svenska polisen att provocera fram brott för att gripa kriminella. Hans-Gunnar Axberger som är docent i straffrätt, välkomnar en utredning.

– Med den här domen blir det ju ännu mer angeläget att man gör det. Medborgare i allmänhet tycker i vart fall att det som polisen gjorde i det här fallet var bra. Man fick tillbaka den här tavlan, och ingen kom till skada och så vidare, säger Hans-Gunnar Axberger.

– Det måste finnas en möjlighet för polisen att arbeta längs de här linjerna. Men det måste också bli klart vad som är tillåtet och vad som är otillåtet. Det är av betydelse både för effektiviteten när det gäller bekämpande av brottslighet, och för rättssäkerheten när det gäller människor som är föremål för polisens intresse. 

Anna-Karin Ivarsson
anna-karin.ivarsson@sr.se