Färre asylsökande gör hälsotest

Allt färre asylsökande som kommer till Sverige blir hälsoundersökta. Knappt en tredjedel av dem får den frivilliga hälsoundersökning, som de har rätt till.

Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting har antalet sjunkit stadigt de senaste åren. Det är olyckligt, anser smittskyddsläkaren i Sörmland, Carl Gustaf Sundin.

– Ur min synvinkel, som är smittskyddet, är det olyckligt att man bara når kanske 30-40 procent av alla flyktingar och invandrare som behöver hälsoundersökas. Det finns några sjukdomar som är viktigast, som tuberkulos och blodsmittorna, säger Carl Gustaf Sundin.

Frivillig undersökning
I mitten av 1990-talet slöt staten ett avtal med landstingen om att alla asylsökande skulle erbjudas en frivillig hälsoundersökning när de kom till Sverige.

På den tiden placerades de flesta på flyktingförläggning vid ankomsten. Det var inga problem för landstingen att hitta dem och genomföra undersökningarna. Då var det en majoritet som tackade ja och blev undersökta.

På senare år har flyktingmottagandet förändrats, och alltfler, framförallt anhöriginvandrarna, får sitt uppehållstillstånd redan i hemlandet.

När de sen flyttar in i en svensk kommun, blir det ofta en överraskning både för skolan och sjukvården.

Kerstin Lövgren är skolläkare i Oxelösund och hon undersöker nyanlända flyktingbarn.

– Det vi tittar på vid hälsokontrollen är tuberkulos. Vi sätter ett så kallat PPD-test på de allra flesta. Om den är positiv gör man även en lungröntgen. Man tar även blodprover, där man testar för olika typer av gulsot, som hepatit B, som kan vara en smittsam sjukdom. Även hiv-test tas i förekommande fall, säger Kerstin Lövgren.

Än så länge har ni inte hittat så mycket?

– Nej, de flesta barn som kommer är faktiskt friska. Men det känns ändå bra att ha en utgångsstatus att det ser bra ut när de kommer hit.

Fler barn testas
Genom skolhälsovården nås de flesta av barnen, värre är det med de vuxna. 2005 var andelen hälsoundersökta 40 procent och förra året hade det sjunkit till 30 procent, enligt siffror från Sveriges Kommuner och Landsting.

Det finns flera skäl till varför man bör hälsoundersöka, tycker Carl Gustav Sundin.

– Det är viktigt för den enskilde för att han kan få hjälp och bot för sina sjukdomar. Det är viktigt för samhället, smittskyddet, att man hittar och ger behandling för de ganska få men ändå sjukdomar som kan spridas vidare i samhället. När det gäller kroniska smittor är det viktigt att kunna ge förhållningsregler, så att den enskilde kan undvika att smitta vidare.

– Sedan är det viktigt att vi kan garantera att de här personerna erbjuds hälsoundersökning och att det genomförs, så att vi kan garantera att den smittrisk som människor kanske oroar sig för är väldigt låg, för att vi har ett bra omhändertagande, säger Carl Gustav Sundin.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se