Forskare vill ha höghastighetståg

Sverige bör snarast inleda en satsning på höghastighetståg på nya spår med farter på upp mot 350 kilometer i timmen, anser trafikforskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. Enligt forskarna skulle de nya banorna vara till stor nytta, trots mångmiljardkostnader.

– Det är svårt att få in fler tåg om man ska ha snabba och tillförlitliga transporter på dagens järnvägsnät. Det steg man kan ta då är att bygga separata banor för höghastighetståg, anser professor Bo-Lennart Nelldahl vid KTH.

– Då får man ökad kapacitet både för gods- och persontrafik. Dessutom ger det en mycket bättre miljö och det kan bidra till att lösa klimatfrågan utan att vi behöver resa så mycket mindre än idag, säger Nelldahl.

Sverige sent i planeringen
Planerna på höghastighetståg har kommit betydligt längre i övriga Europa än i Sverige. Kritikerna har menat att kostnaderna inte motsvarar samhällsnyttan i ett glest befolkat land.

Men Bo-Lennart Nelldahl tror att satsningen på nya spår är nödvändig för att utveckla tågtrafiken och betalar sig samhällsekonomiskt på sikt.

Och med restider på till exempel 2 timmar och 45 minuter mellan Stockholm och Köpenhamn skulle fler resenärer lockas från flyg och bil, menar han.

– Det är absolut realistiskt, mellan de orter där vi har stora resandeströmmar. Man får väldigt stora flöden, enligt Nelldahl.

– Sverige är visserligen glest befolkat, men det är också stora avstånd. Och tåget är väldigt bra på långa avstånd. Så när vi räknar på det här får vi väldigt stora trafikvolymer i de stråk som kan bli aktuella, säger professor Nelldahl.

Storstadsområden först
Bo-Lennart Nelldahl tror på höghastighetståg i första hand mellan Stockholm, Göteborg och Köpenhamn, men även längs Norrlandskusten och in mot Dalarna och Östersund.

Först i tur ligger troligen den så kallade ostlänken mellan Stockholm och Östergötland som sedan skulle förlängas till Göteborg via Jönköping. Den finns redan till viss del med i Banverkets planer.

Beslut dröjer
Även Tommy Bustad, som leder Banverkets arbete med nästa generation snabbtåg efter X2000, tror på höghastighetståg på nya banor. Det som idag bromsar är att de politiska beskeden dröjer, hävdar han.

– Det verkar vara viljan, i departement, regering och riksdag. Vi ser ju att de planer som vi ligger på nu är ju fram mot 2025-2030. Fortfarande har vi inte något nät framme till dess heller. Vi hoppas att det här kommer att påskyndas. Det är väl en dröm som alla har, säger Tommy Bustad på Banverket.

Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se