Regelbrott när Liberias skuld skrivs av

Sverige vill skriva av skulder till Liberia på 200 miljoner kronor. Skulden gäller tre kustbevakningsfartyg som Liberia köpte föröver tjugo år sedan och skuldavskrivningen är kontroversiell eftersom den kan strida mot internationella biståndsregler.

– Den här skuldavskrivningen till Liberia skulle jag vilja säga är en av de absolut viktigaste vi kan göra. Vi hade ju president Ellen Johnson Sirleaf här, en ny demokratisk president med en ambition att lösa dessa oändliga konflikter som har präglat landet, att få en utveckling till stånd, säger biståndsminister Gunilla Carlsson. 

– Hon har åkt världen runt för att få sina gamla skulder avskrivna för att kunna starta på nytt och det är självklart så att Sverige måste kunna dra ett streck över de gamla skulderna. Sedan om det i slutändan inte ska avräknas just biståndsbudgeten, det får vi väl se. 

Militärt materiel
Regeringen har lagt fast att det är OECD:s regler, de så kallade DAC-reglerna som ska gälla svenskt bistånd. Där står att militärt materiel inte får ingå i avskrivningar från biståndsbudgeten.

Men de tre kustbevakningsfartygen på sammanlagt 200 miljoner kronor som såldes till Liberia från Karlskronavarvet 1979 betraktades tidigt som krigsmateriel. Det framgår av handlingar som Ekot tag del av. För att underlätta affären ändrades rubriceringen i ett sent skede till civil export med argumentet att fartygen saknade beväpning. 

Skulle avskrivningen på 200 miljoner kronor anses vara ett brott mot de internationella biståndsreglerna, DAC-reglerna, så tycker biståndsminister Gunilla Carlsson att Sverige kan bryta mot reglerna för att hjälpa Liberia.

– Det är moraliskt rätt att skriva av den här skulden för liberianernas skull och också för det svenska anseendet skulle jag vilja säga, säger Gunilla Carlsson.

Löser in skuldebrev
När Liberia inte kunde betala för de tre kustbevakningsfartygen fick Karlskronavarvet ersättning genom en garanti från Exportkreditnämnden. Liberia har fortfarande inte betalat skulderna och regeringen ska nu lösa in skuldebrevet så att inga eventuella fordringar ska kunna ställas på Liberia.

Det kostar bara cirka fem procent av 200 miljoner kronor, men genom att ta hela beloppet 200 miljoner ur biståndsbudgeten kan regeringen använda pengarna som blir över till vad som helst i statsbudgeten, till exempel skattesänkningar.

Du skulle ju också kunna lösa in skulden med det belopp som behövs bara så kostar det inte alls lika mycket?

--  Ja, det skulle vi också kunna göra. Det är bokföringsteknik, eller hur, men för mig är det viktigt nu att svenskt bistånd ger resultat för människorna där ute, säger Gunilla Carlsson.

Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".