Uttorkat risfält, Indien 2002. Foto:Siddharth Darshan Kumar/Scanpix.

Allvarligt minskade skördar inom 25 år

Skördarna av ris, vete och majs kan komma att minska med upp till 30 procent under de närmaste 25 åren på grund av klimatförändringen. Den slutsatsen dras i en studie som har genomförts av forskare vid Stanforduniversitetet i USA. De södra delarna av Asien och Afrika kommer att drabbas värst av ett förändrat nederbördsmönster.

Det är ett oroande perspektiv anser Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institutet.

– Här talar vi plötsligt om att klimatförändringen kan sänka skördar med upp till 30 procent på mindre än 25 år. Det är väldigt dramatiska scenarier.

Vad skulle en så stor skördeminskning innebära för folket där?

-– För länderna i södra Afrika är det inget mindre än en social katastrof. Vi ska komma ihåg att det här är extremt fattiga länder och därigenom också väldigt sårbara länder och det är länder där 70 procent av befolkningen lever på landsbygden och är beroende av jordbruk.

Forskarna har studerat tolv regioner där klimatförändringen kan få negativa konsekvenser. Det är länderna i södra Afrika, som får den största skördeminskningen, men även asiatiska länder. De här länderna är i huvudsak beroende av rikligt med regn för att få goda skördar av ris, majs och vete.

– Framförallt ris och majs är de riktigt stora basspannmålen och är spannmål som är relativt känsliga för förändringar i vattentillgång. Majs kan drabbas väldigt hårt av korta perioder av torka.

Konstbevattning inte lösningen
Nu diskuteras i många länder vilka anpassningsåtgärder som krävs för att möta ett förändrat klimat. Johan Rockström tror inte på en storskalig satsning på konstbevattning. Konstbevattningen har redan dränerat flera floder så att de inte längre når havet. Snarare behövs småskaliga bevattningslösningar och en odling av fler grödor som inte är så vattenkrävande.

– Det är inte otänkbart att vi står inför så stora hot, orsakat av klimatförändringen, att landsbygdsbefolkning i utvecklingsländer kommer att som en ren överlevnadsstrategi börja gå tillbaka till grödor som man historiskt använde sig av. Då kommer garanterat hirs och durra att komma tillbaka som väldigt viktiga grödor.

Hur bråttom är det att sätta igång anpassningsåtgärderna?

– Jag skulle vilja säga att det är akut. Vattenresurser i jordbruk är utan tvekan ett av de områden som måste topprioriteras idag.

– Det här är konsekvenser i princip av den klimatförändring vi redan orsakat, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista