Terrorister kan utnyttja pengaförmedlare

Under den senaste tiden har flera personer som driver hawalas, informella banksystem, anklagats för bokföringsbrott. Nu varnar en internationell organisation mot terrorfinansiering, FATF, i en rapport för att hawalas lätt utnyttjas för att skicka pengar till terrorverksamhet.

Ekot har besökt Jamal Aden som driver hawalan D-shiil i Rinkeby i Stockholm.

-– Man måste, när man börjar, kunna bokföring och man måste följa reglerna i landet, säger Jamal Aden.

Det är ingen lyx på Jamal Adens kontor som ligger i en källarlokal i Rinkeby, en dator och en telefon är allt han behöver. Tv:n står på, han tittar på BBC hela dagen för att få information om situationen i Somalia. Just nu är det torka och våra anhöriga behöver pengar säger han. Nästan alla somalier hjälper släktingar i Somalia.

– De skickar femtio dollar, hundra dollar varje månad till sina släktingar i hemlandet.

När man skickar pengar genom Jamal Adens kontor sätter man in pengar på ett konto på Swedbank som överförs till ett konto i Djibouti. Därifrån körs pengarna med bil in i Somalia, för det finns inga banker i Somalia.

I takt med att kontrollen skärpts över de etablerade betalningsvägarna i världen har hawalas, eller alternativa betalningsförmedlare som de också kallas, blivit allt populärare bland terrorister, säger Vincent Schmoll, samordnare på det internationella organet FATF, Financial Action Task Force. En organisation som arbetar mot penningtvätt och terrorfinansiering.

I Sverige har till exempel Finansinspektionen ingen uppgift att kontrollera hawalas eller betalningsförmedlare.

– De här systemen måste kontrolleras bättre i framtiden, men samtidigt är det komplicerat. Slår stater och övervakare till för hårt riskerar det att skapa stora problem för hederliga individer också, en hårdare kontroll riskerar också att göra att de här betalningsförmedlarna helt går under jord och blir helt omöjliga att upptäcka, säger Vincent Schmoll.

Ett av de stora problemen är också att de individuella summorna som flyttas från finansiärerna till terrororganisationerna ofta är så små att banker eller övervakningsmyndigheter har svårt att upptäcka dem.

– Det dyker inte bara upp en terrorist i kontrollerna, det måste till bättre samarbete mellan de finansiella institutionerna och myndigheterna på många håll, säger Vincent Schmoll.

Jamal Adens tycker att det är viktigt att allt sköts korrekt. Han har runt 400 kunder och känner nästan alla personligen och han tror inte att hawalas utnyttjas av terrorister.

– Somaliska hawalas tror jag är omöjligt att det används för att skicka terroristpengar, säger Jamal Aden som driver hawalan D-shiil i Rinkeby.

Magnus Thorén
magnus.thoren@sr.se
Johanna Sjövall
johanna.sjovall@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".